ÅSIKT

Låt föräldrar vabba när barn är i sorg

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Debattörerna: Samhället stöttar inte när det är som mörkast

Varje dag är det drygt nio barn i Sverige som förlorar en förälder. Varje dag dör tre barn i vårt land som efterlämnar syskon, klasskamrater och vänner. I varje barngrupp, i varje klass, finns barn som lever med sorgen alldeles nära.

De är fantastiska ungar, som försöker att balansera i en vardag där inget är som förr. Ofta lämnas de helt ensamma med sin sorg och ett barn har inte rätt att sjukskriva sig när vardagen är för tung. För ett barn i sorg får en vuxen inte vabba.

Budskapet till barnen? Du har ingen rätt att sörja.

Men barn sörjer, och om du tittar så ser du: Flickan som såg sin lillebror dö i en bilolycka och kämpar med skuldkänslorna över att hon fick leva.

Pojken som inte kan koncentrera sig på lektionen, eftersom han just mist sin pappa och är så vanvettigt rädd för att mamma också ska dö.

Flickan som har alla rätt på allt, eftersom hon försöker hålla ihop sin vardag med en svårt cancersjuk mamma genom att vara så duktig det bara går i skolan.

Dessa barn har vi som vuxna en skyldighet att se och stötta. Men i samhället finns ingen förberedelse för att möta de sörjande barnen. Sjukvården tror att det är BUP:s ansvar, men BUP tar inte emot, för sorg är ingen sjukdom och inget psykiatriskt problem. Några år senare tror de flesta att barnet har glömt och gått vidare. I själva verket möter barnet gamla känslor med ny förståelse i varje ny utvecklingsfas och måste starta om sin bearbetning om och om igen.

Kunskap om hur barns sorg fungerar och hur man kan möta barnen i den, saknas på utbildningarna för sjuksköterskor, läkare, psykologer, socionomer och lärare. Ingen av de vuxna som möter de sörjande barnen i vård och vardag har alltså fått den förberedelse de behöver. Detta trots att forskning visar att barn som inte får hjälp att bearbeta sin sorg tenderar att stänga den inom sig och lättare hamnar snett under uppväxten. Dessa barn har sämre skolresultat, har 3-4 gånger större risk att hamna i kriminalitet, dubbelt så hög risk att utveckla självskadebeteende eller missbruk och de löper större risk att ta sitt eget liv. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det alltså också av största vikt att åtgärder sätts in tidigt.

Vi är två kvinnor som, med våra egna erfarenheter och yrkesroller, arbetar för att göra de sörjande barnen synliga. Nu har vi en ny regering, med en statsminister som gått till val på orden: “Tillsammans skapar vi en bättre framtid. För alla.” Vår uppmaning till Stefan Löfven är: Glöm inte de sörjande barnen!

Här är vår checklista till dig:

Se till att landsting och kommuner följer lagen genom att alla barn i Sverige som har förlorat, eller kommer att förlora en nära anhörig, får det stöd och den information de behöver.

Låt arbetet med att se barn som anhöriga få fortsätta, både inom vård och inom skola – för det är inte på långa vägar förankrat där det ska vara förankrat.

Satsa mer pengar på forskning om barns sorg. Vi behöver veta mer för att hjälpa bättre. Och med en starkare forskningsanknytning mot högskolor och universitet kan sjukvårdspersonal och pedagoger förberedas bättre under sina utbildningar.

Låt föräldrar få vabba för barn som förlorat en förälder/ett syskon.

Stärk elevhälsan och lärartätheten och se till att konkreta handlingsplaner för barn i sorg finns på alla skolor, så att all personal – från vaktmästare till rektor – känner sig trygga i att möta de sörjande barnen.

Mia Berg

Monika Nyström

ARTIKELN HANDLAR OM

Familj