ÅSIKT

Det ska inte löna sig att begå brott i Sverige

Debattören: Så skapar vi trygghet i kriminalvården – både på kort och på lång sikt

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYR≈N
Adam Marttinen: Ska polisens arbete långsiktigt ge bra resultat måste övriga delar i rättskedjan hänga med.
DEBATT

DEBATT. Under den senaste tiden har problemet med platsbrist i svenska fängelser uppmärksammats. Den höga beläggningen äventyrar personalens säkerhet, ökar risken för incidenter mellan intagna och försämrar möjligheten för rehabilitering. Problemet är dock inte nytt, eller oväntat, utan visar återigen på regeringens oförmåga att se hela bilden.

Kriminalvården har under flera år pekat på att olika straffskärpningar och satsningar på andra delar av rättsväsendet även innebär högre krav på kriminalvårdens verksamhet. Trots det har kriminalvården prioriterats ner av regeringen, och partierna inom Alliansen.

Sverigedemokraterna är det enda partiet som parallellt med satsningar på övriga rättsvårdande myndigheter också anslagit mer medel till kriminalvården under hela mandatperioden. I vår höstbudget för 2018 anslog vi en halv miljard extra, bland annat för att anställda inom kriminalvården inte ska behöva utföra klientnära ensamarbete.

De andra partierna har i stället valt att lägga allt sitt krut på de myndigheter som genererat flest tidningsrubriker för tillfället, exempelvis Polismyndigheten med fler utbildade poliser.

Men ska polisens arbete långsiktigt ge bra resultat måste övriga delar i rättskedjan hänga med.

Regeringens hantering av kriminalvården påminner mycket om hanteringen av Polismyndigheten. De har blundat för nödvändiga investeringar till dess att myndigheten larmar om allvarliga problem. Men inte ens nu gör regeringen tillräckligt. Morgan Johansson vill förstärka de rättsvårdande myndigheterna med 800 miljoner kronor. Det är långt ifrån tillräckligt.

Efter press från Sverigedemokraterna har regeringen skärpt ett antal straff: bland annat för grovt vapenbrott, våldtäkt och sexköp av barn.

Vi ser även att regeringen har tagit efter vår syn på orimliga straffrabatter för unga och seriebrottslingar samt automatisk villkorlig frigivning efter att två tredjedelar av straffet avtjänats. Detta innebär dock att den totala straffmassan, det vill säga antalet fängelsemånader, kommer att stiga kraftigt – vilket kräver finansiering.

För att lösa problematiken med överfyllda fängelser behövs det delvis ökade resurser, men det behövs även långsiktiga lösningar för att minska kostnaden per intagen. Sverige har EU:s högsta snittkostnad – näst intill den dubbla jämfört med Danmark. Samtidigt är Sverige i en situation där en allt större del av fängelsepopulationen utgörs av utländska medborgare.

Sverigedemokraterna vill se enklare fängelser för dem som ska utvisas.

I takt med att kapaciteten utökas bör därför en ny satsning om enklare fängelser för utvisningsdömda upprättas. De som ska utvisas har inget behov av att återanpassas till det svenska samhället och har därmed inte samma behov som andra intagna. Dessa fängelser kan med fördel placeras så att utvisningar underlättas efter avtjänat straff.

Vi vill även se över möjligheten att hyra fängelseplatser i andra länder, detta praktiseras redan av bland annat Norge. Det ska delvis kunna användas för livstidsdömda eller långtidsdömda för att hålla nere kostnaderna, men även för att hantera tillfällig överbeläggning.

Genom att säkerställa att det finns etablerade möjligheter att på kort sikt hyra platser i andra länder får vi möjligheten att parera tillfälliga toppar med överbeläggning i svenska fängelser – vilket ger en mer hälsosam arbetsmiljö för personalen och en bättre rehabiliteringsmiljö för de intagna.

Sammantaget leder våra satsningar till en mer säker och effektiv kriminalvård, samtidigt som incitamenten för utlänningar att begå brott i Sverige minskar.

Vår syn på kriminalvården visar den stora skillnaden mellan oss och de andra partierna. Vi har en helhetsbild i hur vi använder hela rättsväsendet för att skapa trygghet både på kort och på lång sikt.


Adam Marttinen, rättspolitisk talesperson (SD)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM