Debatt

Carin Jämtin (S): Så säkras mångfalden inom svensk välfärd

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT

Vi behöver fler idéburna non-profit-aktörer

Carin Jämtin.
Carin Jämtin.

Sverige utmärker sig jämfört med andra länder genom att en relativt liten andel av den privat utförda välfärden bedrivs av ideella aktörer. Deras andel av marknaden är dessutom minskande, sett över tid. I den privat utförda vården, skolan och omsorgen är i stället de vinstsyftande företagen i majoritet. Det betyder att mångfalden i välfärden inte är så stor som den skulle kunna vara.

Civilsamhällets aktörer kan vara med och skapa viktiga värden som idérikedom, innovationer och långsiktigt socialt ansvarstagande i välfärden. Deras drivkrafter bygger på ett stort engagemang för verksamheterna. Genom att få kraft att växa kan de bidra inte bara till en ökad mångfald och valfrihet inom skola, vård och omsorg, utan också till att höja kvaliteten i hela den svenska välfärdssektorn.

För att garantera verklig mångfald vill Socialdemokraterna uppmuntra non profit-alternativ och förhindra uppkomsten av privata monopol inom välfärden. Det civila samhällets aktörer kan spela en betydande roll i skolan, vården och omsorgen. I nuläget tillvaratas inte denna potential fullt ut. Därför menar vi socialdemokrater att en nationell strategi för idéburen välfärd bör tas fram, i syfte att göra det möjligt för non profit-aktörer att växa och utvecklas.

En central del av en sådan strategi är att säkerställa försörjningen av investerings- och utvecklingskapital för ideella och kooperativa utförare. Idag vittnar den ideella sektorn om svårigheter att få tillgång till kapital genom banker och traditionella finansieringsinstitut. Ett första steg i denna riktning vore att initiera en dialog mellan de ideella aktörerna och finansieringsinstituten.

Det ska också vara möjligt för kommuner att rikta upphandlingar och valfrihetssystem inom välfärden till enbart privata, kooperativa och ideella aktörer som inte drivs i vinstsyfte. I dag är svensk upphandlingslagstiftning betydligt striktare vad gäller möjligheten att ställa sociala, etiska och miljömässiga krav än vad EU-rätten medger. LOU och LOV måste därför ses över för att möjliggöra fler sociala företag.

Vård, skola och omsorg är komplexa områden att genomföra offentliga upphandlingar inom, bland annat eftersom det är komplicerat att definiera och följa upp kvalitet i dessa sektorer. Vi vill därför etablera ett nationellt kompetenscentrum för offentlig upphandling så att kommuner och landsting ska kunna få bättre stöd att genomföra upphandlingar som medför ännu högre kvalitet i verksamheterna.

Det är vidare viktigt att det finns rådgivning och utbildning riktat till dem som vill etablera, driva och utveckla idéburet företagande. Kunskap om affärsmässighet bör spridas till fler. Det offentliga bör ta ett ökat ansvar för detta.

Slutligen finns ett behov av att öka kunskapen om olika driftsformers effekt på kvalitet och resultat inom välfärden. Det finns forskning som tyder på kvalitetsskillnader mellan vinstsyftande och icke-vinstsyftande fristående verksamheter. Fler utvärderingar behöver göras för att öka kunskapen om detta. I den offentliga statistiken ska det exempelvis vara möjligt att skilja mellan vinstsyftande och icke-vinstsyftande privata aktörer. Så är ofta inte fallet i dag.

En strategi för den idéburna välfärden är en nödvändighet för att skapa verklig valfrihet och en bättre välfärd för alla.

Carin Jämtin

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt