Kötid till våra skolor minskar valfriheten

Slutreplik från lärarfacken om friskolorna och skolvalsmodellen

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Varför ska den elev som själv eller vars föräldrar i trean kommer fram till att hen vill byta skola ha sämre möjligheter än den vars föräldrar ställde hen i kö vid tre års ålder, skriver Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet, och Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund.
Foto: Elisabeth Ohlson Wallin/LR
Varför ska den elev som själv eller vars föräldrar i trean kommer fram till att hen vill byta skola ha sämre möjligheter än den vars föräldrar ställde hen i kö vid tre års ålder, skriver Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet, och Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund.

SLUTREPLIK. I ett inlägg från Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton bemöter hon vår artikel om större likvärdighet i skolan. Om hon själv delar det grundläggande synsättet att det är viktigt med en ökad likvärdighet mellan elever och skolor framgår inte av hennes replik.

I stället säger hon att kötider är bra eftersom de minskar osäkerheten. Men osäkerheten är ju konsekvensen av att den resurs man väljer är begränsad – valet blir beroende av andras val. Du kan inte räkna med att få ditt val tillgodosett om det står i strid med andras rätt att få sina val tillgodosedda.

Kötid kan alltså gå ut över andra barns legitima intresse för samma skolplats. Varför ska den elev som själv eller vars föräldrar i trean kommer fram till att hen vill byta skola ha sämre möjligheter än den vars föräldrar ställde hen i kö vid tre års ålder?

Den som förespråkar kötid ger dessutom företrädesrätt till den blivande elev vars föräldrar agerar långt innan de kan veta något om vare sig skolans kvalitet eller dess barns behov. Det är faktiskt ett obegripligt synsätt.

Hamilton målar dessutom upp en illusion. Det går aldrig att veta exakt hur många som står i kö sedan innan, vilka skolpreferenser de har eller om det tillkommer andra elever senare som har andra förturer, till exempel syskonförtur.

Ulla Hamilton hänvisar också till en undersökning som Friskolornas Riksförbund beställt av Demoskop. Den visar att både lottning och kvoter har svagt stöd hos allmänheten. 

Hon glömmer att berätta att det överlägset mest populära alternativet hos allmänheten är närhetsprincipen. Så skulle man gå på Friskolornas undersökning borde det vara närhet och inte kötid som var urvalsprincip för fristående skolor.

Även när det kommer till skolpengen visar Hamilton att hon gärna undviker en diskussion som utgår från hur det faktiskt ser ut. Hamilton vet mycket väl att anledningen till att elever i kommunala skolor generellt har högre ersättning beror på att eleverna generellt har en annan socioekonomisk bakgrund än eleverna i friskolor, och att vissa kommungemensamma kostnader påverkar beloppen till de kommunala eleverna. Det är alltså en begriplig och berättigad skillnad.

En kvarstående oberättigad skillnad som istället gynnar friskolor är dock att kommunerna ersätter friskolor med sin genomsnittsersättning. När elevgrupperna i kommunala skolor är små blir genomsnittskostnaden hög och när de är stora lägre.

Men friskolorna får genomsnittsersättningen oavsett och kan alltid se till att elevgrupperna om de har en kö fylls upp medan den kommunala skolan alltid har ett ansvar för att ta emot alla elever. Det gör att friskolorna blir överkompenserade, framför allt när elevkullarna är små.

Det här visar att dagens sätt att beräkna skolpengen inte beaktar det ansvar kommunerna har för att hantera elevtalens svängningar. Därför behöver modellen för att räkna fram skolpeng förändras så att hänsyn tas till kommunens större uppdrag. 

Allt det Hamilton invänder har utredaren till förslagen redan gått igenom och avfärdat. Det bör regering och riksdag också göra.


Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet
Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Texten är en slutreplik. Läs hela debatten här

Publicerad:

LÄS VIDARE