Testa äldrevårdens personal – varje dag

14 äldreforskare: De som arbetar med äldre får inte vara smittbärare

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

För att minimera antalet smittade inom äldrevården måste strikta dagliga kontrollsystem utvecklas för att hindra personal med lätta förkylningssymtom att ha kontakt med äldre vårdtagare, skriver 14 äldreforskare.
Foto: TT, GETTY
För att minimera antalet smittade inom äldrevården måste strikta dagliga kontrollsystem utvecklas för att hindra personal med lätta förkylningssymtom att ha kontakt med äldre vårdtagare, skriver 14 äldreforskare.

DEBATT. 90 procent av de som avlidit av covid-19 i Italien är över 70 år. 50 procent är över 80, enligt italienska Hälsovårdsmyndigheten.

Trots det har få riktade nationella insatser gjorts för att minska smittspridningen bland de allra äldsta förutom att Folkhälsomyndigheten rekommenderat alla över 70 år att undvika fysiska kontakter, vilket vi stödjer. Fler riktade insatser för sköra äldre måste dock sättas in.

Sköra äldre, med nedsatt funktionsförmåga, multisjuklighet och hjälpbehov, är helt beroende av andra för att inte bli smittade då de ofta bor på äldreboenden eller har hemtjänst och hemsjukvård.

Det är därför oerhört viktigt att se till att de som arbetar där inte är smittbärare.

Ännu har relativt få personer avlidit i Sverige på grund av covid-19. Det räcker att smittan kommer in på ett äldreboende för att öka antalet betydligt. De flesta inom äldrevården är samvetsgranna och håller sig hemma vid minsta tecken på mild infektion men det räcker att någon enstaka slarvar för att många sköra äldre skall smittas.

För att minimera antalet smittade inom äldrevården måste kommunerna och privata vårdgivare få resurser att utveckla strikta dagliga kontrollsystem för att hindra personal med lätta förkylningssymtom att ha kontakt med äldre vårdtagare.

I detta ingår temperaturtagning på all personal med direktkontakt med äldre och eventuellt att personalen använder munskydd som Europeiska geriatriska unionen föreslagit. Helst bör alla som arbetar med äldre testas regelbundet för covid-19.

Kommunernas förutsättningar för att minska smittspridning till sköra äldre är inte optimala med personalbrist och dålig kontinuitet. De äldre träffar många olika vårdare varje vecka (ofta 10–20 per vårdtagare), vilket ökar risken för smittspridning. Varje vårdare har i sin tur kontakt med många vårdtagare.

För att minska antalet vårdare per vårdtagare och därmed också smittspridningen behövs mer personal, och i dagens krisläge kan det krävas personal som inte är lika välutbildad som vanligt.

Samhällets kostnader för covid-19 och att bygga upp sjukvårdens intensivvårdsresurser för att klara anstormningen av mycket sjuka personer är enorma och mycket viktiga.

Vi anser att det också måste avsättas resurser för snabba kraftfulla insatser för att direkt skydda äldre från smitta och därigenom minska trycket på den akuta sjukvården.

Därför måste personalbemanningen tillfälligt ökas inom äldrevården, förslagsvis genom att personer som nu permitteras från andra verksamheter omlokaliseras. Detta kan minska antalet personer som arbetar med varje äldre vårdtagare och därigenom minska smittspridningen.

Den nya personalen kan också ersätta ordinarie personal som inte kan arbeta på grund av infektion. Resurser måste också läggas på snabbutbildning av ny personal.

Ansvaret för äldrevården ligger hos 290 olika kommuner och otaliga privata vårdgivare. En nationell samordnare för att minska smittspridningen bland äldre bör därför tillsättas.

Vi är i ett nationellt kristillstånd. Frontlinjen måste ligga i att minimera smittspridningen till den äldre delen av befolkningen för att minska belastningen på akutsjukvården och minska lidande och död.

Detta kräver stora resurser och aktiva handlingar. Vi anser att regeringen bör:

  • tillsätta en nationell samordnare för minskad smittspridning bland äldre

  • utfärda skarpa riktlinjer för att skydda sköra äldre från smitta

  • tillfälligt öka personalen inom äldreomsorgen

  • snabbutbilda personal som kan bistå äldreomsorgen


Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk epidemiologi, föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa, AgeCap, vid Göteborgs universitet
Anne W. Ekdahl, docent i geriatrik, Helsingborg, generalsekreterare i Den europeiska geriatriska unionen (EuGMS)
Tommy Cederholm, professor, överläkare, Tema Åldrande, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm
Synneve  Dahlin-Ivanoff, senior professor i arbetsterapi, forskargruppledare Fresh , AgeCap, vid Göteborgs universitet
Sölve Elmståhl, professor, överläkare, områdeschef, VE geriatrik Malmö och Lund, Skånes universitetssjukhus, Avdelningen för geriatrik, Lunds universitet
Maria Eriksdotter, överläkare, professor i geriatrik, Dekan, Karolinska Institutet KI Syd, Stockholm
Laura Fratiglioni, professor i geriatrisk epidemiologi, Aging Research Center, Karolinska Institutet, Stockholm
Peter Nordström, professor i geriatrik, Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet.
Yngve Gustafson, Seniorprofessor i geriatrik, Umeå universitet
Susanne Iwarsson, professor i gerontologi, koordinator för Centre for Ageing and Supportive Environments, CASE, vid Lunds universitet
Miia Kivipelto, Professor i klinisk geriatrik, Karolinska Institutet och FoU-chef Tema åldrande, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm
Anders Wimo, professor emeritus, Sektionen för neurogeriatrik, NVS, Karolinska Institutet. Familjeläkare, Bergsjö
Bengt Winblad, professor i geriatrik, Karolinska Institutet, Stockholm
Henrik Zetterberg, professor demensforskning, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad: