FN-samarbetet gör även Sverige bättre

Debattörerna: Vi måste samlas för att försvara mänskliga rättigheter

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Foto: TT
Även i Sverige debatteras rättighetsfrågor, klimatet, jämställdheten, barns situation, migrationen och hotet från populistiska och extremistiska rörelser – allt detta är frågor som kommer diskuteras i FN under det kommande året då världsorganisationen också fyller 75, skriver sex svenska FN-relaterade organisationer på internationella dagen för mänskliga rättigheter.

DEBATT. Regeringar, organisationer och enskilda måste samlas till försvar för de mänskliga rättigheterna.

När världsorganisationen under nästa år fyller 75 står flera frågor av intresse för Sverige på dagordningen.

På internationella dagen för mänskliga rättigheter för ett år sedan uppmärksammade vi, företrädare för FN-relaterade organisationer i Sverige, att den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna fyllde 70 år. Vi pekade på en rad framgångar men varnade samtidigt för att våra gemensamma rättigheter står under hot i en rad länder.

De mänskliga rättigheterna är fortfarande ifrågasatta och inte minst kvinnor, unga och minoritetsgrupper är utsatta. Runt om i världen riktas hot mot organisationer som arbetar för rättigheter för bland annat hbtq-personer och personer med funktionsvariation.

Samtidigt demonstrerar tusentals människor världen runt med krav på medborgerliga fri- och rättigheter. FN har flera gånger uppmanat regeringar att avstå från att svara med våld och i stället delta i fredlig dialog.

Även i Sverige debatteras rättighetsfrågor, klimatet, jämställdheten, barns situation, migrationen och hotet från populistiska och extremistiska rörelser – allt detta är frågor som kommer diskuteras i FN under det kommande året då världsorganisationen också fyller 75.

  • FN:s barnkonvention är den mest spridda av de nio kärnkonventionerna. Sverige låg i bräschen för konventionens tillkomst 1989 och riksdagen beslutade förra året att den 30-årsjubilerande konventionstexten ska bli svensk lag från den 1 januari 2020. Det är ett erkännande av barns rättigheter. Vi ser fram emot att inkorporeringen och den fortsatta transformeringen av barnkonventionen blir praktisk verklighet för alla barn i Sverige.

  • Mål 5 i Agenda 2030 med de globala målen för hållbar utveckling kräver jämställdhet mellan kvinnor och män. Riksdagen har flera gånger skärpt lagen mot barnäktenskap och kvinnlig könsstympning är sedan många år förbjuden. Om Sverige ska nå mål 5 krävs att flickor också i praktiken skyddas från dessa skadliga traditioner. Under nästa år hålls också FN-möten om uppföljning av kvinnokonferensen i Peking 1995 och om resolution 1325 om kvinnors deltagande i fredsprocesser.

  • Efter decennier av sjunkande konfliktnivå ökar oron i världen. I Syrien, Afghanistan och Sydsudan har världssamfundet inte levt upp till sin skyldighet att skydda civila från krig och konflikt. Ovärderliga kulturskatter har förstörts och rekordmånga människor befinner sig på flykt.

  • Migrationen präglar den politiska debatten. Inom såväl akademin som politiken pågår en diskussion om hur flyktingskap respektive migration av ekonomiska skäl och klimatskäl ska hanteras – samtidigt som grundläggande rättigheter värnas. Redan i nästa vecka arrangeras ett FN-möte i Genève om bland annat ansvarsfördelning, utbildning och arbete för flyktingar samt lösningar på flyktingskapet genom återvändande, överföring till annat land eller integration. I flera europeiska länder växer populistiska och extremistiska rörelser och i januari granskas Sverige i FN:s rasdiskrimineringskommitté. 

  • En miljard människor har lyfts ur extrem fattigdom de senaste 25 åren. Att inte lämna någon utanför är ett övergripande mål för Agenda 2030. Årets Human Development Report diskuterar olika former av ojämlikhet och dess påverkan på mänsklig utveckling. I Sverige använder sig en klar majoritet av landets drygt 300 kommuner och regioner av Agenda 2030 och de globala målen för att förbättra livskvaliteten för invånarna.

Samarbetet mellan 193 länder i FN har inneburit stora framgångar på en rad områden, inte minst för människors fri- och rättigheter. Emellanåt görs försök att misstänkliggöra MR-arbetet och FN:s uppgift som stödjare och granskare.

Vi uppmanar regeringar, organisationer och enskilda att försvara dessa rättigheter och gemensamt ta tillbaka initiativet i debatten. På det sättet kan vi försvara de rättigheter som FN och dess medlemsländer har tagit fram.

Vi lever i en orolig tid och motsättningar försvårar det internationella samarbetet. Trots det konstaterar vi att företrädare för alla världens länder gång på gång återkommer till FN och den unika arena som världsorganisationen utgör.

FN:s 75-årsjubileum under 2020 är ett tillfälle för medlemsländerna att öka sina ansträngningar på en rad områden, att samarbeta konstruktivt och att anta utmaningen att inleda världens största dialog om vår gemensamma framtid.

Att försvara grundläggande fri- och rättigheter är en central uppgift i det arbetet.


Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet
Pernilla Baralt, generalsekreterare UNICEF Sverige
Mats Djurberg, generalsekreterare Svenska Unescorådet
Monica Green, ordförande UN Women Sverige
Henrik M. Nordentoft, regional representant UNHCR
Carolina Given-Sjölander, tf Sverigerepresentant UNDP


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM