Debatt

Skolinspektionen gör inte skolan bättre

Forskare: Idealet tycks vara Bilprovningen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I Skolsverige gäller granskningsbarhet och kommuner och skolföretag bygger upp enheter för detta. Rektorer och lärare ägnar tid och kraft åt rätt dokumentation, resurser som annars kunde ha lagts på undervisningen, skriver Mats Alvesson.
I Skolsverige gäller granskningsbarhet och kommuner och skolföretag bygger upp enheter för detta. Rektorer och lärare ägnar tid och kraft åt rätt dokumentation, resurser som annars kunde ha lagts på undervisningen, skriver Mats Alvesson.

DEBATT

DEBATT. Svensk skola är ifrågasatt och fungerar dåligt. Skolresultaten är svaga och ojämlikheten ökar. Lärarutbildningar lockar få sökande – trots stora satsningar på högre löner, lärarlegitimation och titelinflation (som förstelärare). Glädjebetyg är vanliga.

En svag skola påverkar högskolan negativt. Hela samhället drabbas av en ofta svagt utbildad befolkning och arbetskraft.

En stor del av problemet är en dominerande logik som går ut på att lagar och regelverk samt följande av dessa förväntas garantera en välfungerande verksamhet och bra resultat.

En starkt juridifierad skola, inriktad på nitisk regelefterlevnad, dokumentation av sådan och tillsyn av formalia är i grunden feltänkt. Som ofta är fallet är lösningen i själva verket källan till problemet.

Skolinspektionen är den myndighet som ska utöva tillsyn och säkerställa att skolan fungerar i linje med lagstiftarens intentioner. Man har muskler för att åtgärda avsteg från tänkta ideal. Upptäckta fel leder till sanktioner, genom viten och nyttjande av media som skam-mekanism.

Men hur fungerar Skolinspektionen? Är den en effektiv bekämpare av fel och brister inom skolan och en garanti för att skolor fungerar bra? Eller är jakten på regel-avvikelser ett sänke för skolan?

Vårt forskningsprojekt om skolinspektion, avrapporterad i boken ”Check, check, check”, visar att myndigheten ger tveksamma bidrag till skolutveckling. Intresset är främst mot regelverk.

Man hänvisar till lagen, till rättssäkerhet och till att man är en myndighet.

Man fokuserar ensidigt på formella fel, vilka ska åtgärdas. Idealet tycks vara Bilprovningen. Om skolan fungerar bra som helhet spelar mindre roll – det är svårare att granska än regelefterlevnad. Lagstiftaren är kanske nöjd med en felfinnande tillsyn, men andra inser nog problemen.

Tillsynen medför snedstyrning. Väsentligheter nedprioriteras. Man ägnar mest tid åt dokumentation, sedan kommer lednings- och styrsystem. Själva undervisningen bryr man sig mindre om.

I Skolsverige gäller granskningsbarhet och kommuner och skolföretag bygger upp enheter för detta. Rektorer och lärare ägnar tid och kraft åt rätt dokumentation, resurser som annars kunde ha lagts på undervisningen.

Granskning är sällan en förbättringsverksamhet. I stället handlar det om ett felminimerande som leder till räddhågsenhet och brister i kreativitet och handlingskraft.

Politikens favoritidé att vi löser problem med utvidgad eller skärpt lagstiftning är ofta problematisk. Devisen land ska med lag byggas kan fungera om man ej överdriver, gör man så blir detta snarast att land ska med lag raseras.

Skolan är ett exempel.

Vi får en dokumentationsfetischistisk och juridifierad verksamhet, där människor fostras till att uppvisa det som är formellt rätt snarare än en bra verksamhet.

Skolfolk gör sådant som de borde inse är meningslöst, men i och med att de får fullt godkänt för detta så fortsätter de. Hellre ha en fin, uppdaterad mobbningsplan och ”följa rutiner” än att, vilket ofta krävs för resultat, tänka och handla självständigt och omdömesgillt.

Vad då göra i stället? En skolinspektion kunde, i princip, koncentrera sig på bedömningar av praktik och resultat.

Utomstående kvalificerade lärare (och inte jurister) kunde göra oanmälda besök och göra ordentliga observationer av undervisning och övrig aktivitet samt bedöma skolresultat, till exempel genom att granska urval av nationella prov och annan examination.

Bedömare kunde också be ett slumpmässigt urval av elever svara på frågor eller lösa uppgifter i valda ämnen – utöver ämneskunskaper kan man bedöma gruppinteraktion och sociala mål (tar något kön mest plats, finns tecken på mobbing?).

Skolor med jämförbara förutsättningar (till exempel andel med utlandsfödda föräldrar) kan så bedömas.

Huvudman får tydligt besked: mycket bra, bra, ok, tveksamt eller dåligt. Skolor med, utifrån förutsättningarna, en svag praktik och svaga resultat samt frikostiga glädjebetyg kan bli föremål för ny-tillsyn och åtgärder, i värsta fall kanske statlig förvaltning eller nedläggning.

Det blir en tillsyn som handlar mer om verksamheten och mindre om regelefterlevnad, ett kraftfullt och resultatförbättrande alternativ till dagens formalistiska granskning samt tandlösa idéer om att ”lita på de professionella” – tillitsprat som (pseudo)styrning.

Svensk skola är i stort behov av uppryckning. Granskning som tar fasta på vad man gör och åstadkommer är härvidlag avgörande.


Mats Alvesson, organisationsforskare vid Lunds Universitet. Aktuell med boken ”Check, check, check. Skolinspektionen och granskandets vedermödor” med Maria Strannegård


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

LÄS VIDARE

DEBATT Skolan kan inte vänta trots krisen i politiken