Debatt

Covidsjuka läkare ska inte tvingas byta jobb

Debattörerna: Sjukförsäkringen måste ändras – trots regeringskris

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Våra medlemmar har i hela sitt yrkesverksamma liv betalat in till socialförsäkringen. Det är då rimligt att man även får stöd och ersättning tillbaka vid sjukdom, skriver Sofia Rydgren Stale och Göran Arrius.
Våra medlemmar har i hela sitt yrkesverksamma liv betalat in till socialförsäkringen. Det är då rimligt att man även får stöd och ersättning tillbaka vid sjukdom, skriver Sofia Rydgren Stale och Göran Arrius.

DEBATT

DEBATT. Läkare är en av flera akademikergrupper som har slitit hårt under pandemin och tagit ett stort ansvar för andras liv och hälsa. Många har betalat ett högt pris i form av alldeles för lite vila och återhämtning.

Andra har smittats av covid-19, vissa med långtidscovid som följd.

Vi tar för givet att samhällets skyddsnät finns där för ”samhällets hjältar”, men i själva verket är skyddsnätet grovmaskigt. Regeringskrisen får inte sätta stopp för reformeringen av sjukförsäkringen.

Tidsgränserna i sjukförsäkringen är snäva vilket begränsar möjligheten att rehabiliteras tillbaka till sitt arbete och den ekonomiska kompensationen är skamligt låg.

Den trygghet och den ekonomiska kompensation våra medlemmar har rätt till lyser med sin frånvaro i nuvarande system. 

I mars ändrade regeringen reglerna för den så kallade 180-dagarsprövningen vid sjukdom.

Det var bra – men det räcker inte.

I dag görs motsvarande prövning av arbetsförmåga mot fiktiva jobb på arbetsmarknaden vid dag 365 i stället. Även det upplever vi som för tidig, inte minst när läkare drabbats av långtidscovid med långvarig nedsättning av arbetsförmågan som följd.

Något som allt för många av våra medlemmar har gjort.

Vi ser att det i enstaka fall kan behövas rehabilitering så länge som fram till dag 550 i ett sjukfall. Det förutsätter givetvis att det finns en god möjlighet för individen att komma tillbaka till sitt arbete.

Vi tror att en yttersta tidsgräns behövs så att rehabiliteringen inte bara löper på hur länge som helst, men den går rimligen vid dag 550. 

Efter 365-dagars sjukskrivning tvingas många långtidssjuka att avbryta och söka ett annat arbete på arbetsmarknaden.

Det spelar ingen roll om det är ett jobb du har förutsättningar för eller ej eller om du ens kan få arbetet. Det spelar heller ingen roll om din rehabilitering går bra, och om du är på väg tillbaka till ditt tidigare arbete.

Vi anser att det är ett oerhört slöseri med både mänskliga och samhällets resurser. När människor som har en lång utbildning, stor kunskap och erfarenhet inom ett område, exempelvis som läkare, inte ges tillräcklig tid och möjlighet att rehabiliteras tillbaka till sitt arbete blir alla förlorare.  

Sjukförsäkringen är som namnet antyder en försäkring och inget bidrag. Tanken från början var att det skulle finnas en försäkringsmässighet i systemet, det vill säga ett samband mellan avgifter och ersättningar.

Detta har i dag urholkats. Den årliga uppräkningen av maxnivån på ersättningen motsvarar inte på långa vägar den löneutveckling som har skett i samhället. Allt fler ligger över det taket.   

En stor del av det som betalas in till socialförsäkringen försvinner in i statsbudgetens ”svarta hål”. Det är i praktiken en dold beskattning av den yrkesverksamma befolkningen, snarare än en försäkring.

Avgifterna in till systemet fortsätter man alltså att betala i takt med att inkomsten stiger medan ersättningen stannar vid nivån på taket.

Våra medlemmar har i hela sitt yrkesverksamma liv betalat in till socialförsäkringen. Det är då rimligt att man även får stöd och ersättning tillbaka när man är i behov av det till exempel vid sjukdom.

En förutsättning för att medborgarna ska ha förtroende för välfärden och den solidariska finansieringen, är att man får en rimlig ersättning tillbaka när man är i behov av den.

Om en allt större del av befolkningen upplever att de betalar in avgifter men inte alls får tillbaka i proportion till vad man har betalat in så kommer det att allvarligt skada betalningsviljan och tilltron till systemet.

Det riskerar att påverka legitimiteten för hela socialförsäkringen.

Pandemin har satt ljuset på många områden som både visat sig fungera bra och mindre bra, tyvärr hittar vi sjukförsäkringen i den senare kategorin.

Läkarförbundet anser att regeringen måste rätta till det som under lång tid blivit fel. Tidsgränserna behöver bli mer flexibla så att relevant rehabilitering hinns med.

Taket i socialförsäkringen behöver höjas ordentligt och uppräkningen måste följa löneutvecklingen i samhället.  

Det är hög tid att regering och riksdag tar ansvar för att skapa en mänsklig, trygg och tillförlitlig socialförsäkring för alla och visa att man menar allvar med att stötta ”samhällets hjältar”. 

Regeringskrisen får inte pausa de nödvändiga reformer som är på gång – färdiga förslag finns redan.


Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund
Göran Arrius, ordförande Saco


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Sjukförsäkringen

LÄS VIDARE

DEBATT Måste bli lättare att behålla sjukpenningen

ÄMNEN I ARTIKELN

Sjukförsäkringen

Regeringskrisen

Saco

Socialförsäkring

Göran Arrius

Läkarförbundet

Sjukdomar