ÅSIKT

Körkortet – den nya klassfrågan

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Anton Abele (M): Dyra körskolor gör det svårt för unga att ta sig in på arbetsmarknaden

Foto: Riksdagsledamoten Anton Abele (M) skriver om att det blivit för dyrt för många unga att ta körkort.

Från att ha börjat som en statussymbol förknippat med rikedom har bilismen över decennierna utvecklats till en naturlig del av våra liv. I och med det blev också körkort en självklarhet för de allra flesta.

I dag har situationen förändrats. Från att tidigare varit en självklarhet, ser vi nu tydligt hur fler och fler ungdomar inte har körkort.

På 20 år har antalet unga i åldrarna 18 till 24 år som har körkort minskat med 20 procentenheter. I slutet av 80-talet hade tre fjärdedelar av alla svenskar mellan 18 och 24 ett körkort. I dag är andelen nere på 56 procent.

Det är en oroande utveckling. De som påstår att det blivit dyrare att ta körkort har rätt. I dag kostar ett körkort i genomsnitt mellan 11 000 och 15 000 kronor, beroende på förkunskaper och var utbildningen äger rum.

I botten finns de obligatoriska kostnaderna såsom halkbana, riskutbildning, teoriprov och uppkörning och ovanpå det tillkommer körlektioner, teoriundervisning och utbildningsmaterial.

Enligt siffror från Transportstyrelsen har priset på kunskaps- och körprov höjts kraftigt de senaste 15 åren. Priset på teoriprovet har ökat med 57 procent samtidigt som priset för uppkörningen för ett vanligt klass B-körkort mer än fördubblats.

Fler och fler moment har också hela tiden lagts till vilket ytterligare bidragit till en ökad totalkostnad för ett körkort. Alla som ska övningsköra måste genomgå en handledarutbildning vilket kostar cirka 600 kronor för två personer. De två riskutbildningar som är obligatoriska har ökat kostnaderna med ytterligare 2 500 kronor.

Samtidigt upplever många unga att körskolor håller dem kvar längre än nödvändigt. När antalet kunder minskar finns det en klar risk att enda sättet att behålla intäkter är att låta körskoleeleverna ta fler lektioner än nödvändigt. Om detta oärliga beteende finns kan vi naturligtvis inte acceptera det.

Kostnadsutvecklingen är säkert en viktig orsak till att vi fått en ond cirkel där allt färre väljer att ta körkort.

Kostnaden är säkert inte den enda faktorn men huvudsakligen är det den som nämns när man talar med ungdomar om deras skäl för att inte ha tagit körkort.

Utvecklingen blir extra alarmerande när ett körkort kan vara nyckeln för många unga i deras jobbsökande.

Körkortet öppnar dörrar till ett första jobb och sedan vidare in på arbetsmarknaden. I ett land där ungdomsarbetslösheten redan är alltför hög måste vi fokusera på att sänka trösklarna in till arbetsmarknaden.

Vi politiker kan inte påverka hur privata körskolor sätter sina priser. Däremot ska vi naturligtvis se till att det finns en god konkurrens för att garantera att körkortsutbildningen sker på ett ärligt sätt.

Lösningen på problemet är inte heller bidrag eller stöd. Det går inte att sätta ett maxtak för vad ett körkort får kosta. Att skapa någon typ av körkortsbidrag är orimligt och inte en långsiktigt hållbar lösning. Däremot kan och måste vi göra vad vi kan för att priserna på de obligatoriska momenten ska vara så låga som möjligt.

Vi politiker måste ta vårt ansvar och genomföra en total översyn av hela körkortsprocessen.

Körkortet är en investering för livet.

Men ska det verkligen behöva bli en klassfråga?

Anton Abele