ÅSIKT

Inför rut-avdrag – för alla tjänster i hemmet

Debattören: Avdraget är en succé – men politiker ska inte bestämma om vad som bör ingå

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Almega, Maskot
Sverige har inte råd att lämna stora grupper utanför arbetsmarknaden. Genom att luckra upp de krångliga reglerna kan vi få in fler personer i jobb, skriver debattören.
DEBATT

DEBATT. Integration och utanförskap är två av vår tids största utmaningar. Inte bara för samhället i stort där utanförskap kostar enorma resurser och skapar långsiktiga problem i hela stadsdelar, utan framförallt för den enskilda människan.

Vi vet att jobb och språk är helt avgörande för hur väl invandrade kommer in i det svenska samhället. Men trots det tar vi inte alla chanser att hjälpa de som kommit hit med kortare utbildningsbakgrund att skapa sig en ny framtid.

Fortfarande tar det i genomsnitt hela sju år för hälften av alla nyanlända att få sitt första jobb i Sverige.

Under innevarande mandatperiod har politikerna genomfört flera arbetsmarknadsreformer som syftat till att hjälpa dem som står allra längst från arbetsmarknaden att få jobb, utbildning eller praktik. Det är lovvärda initiativ men trots dem har bara en bråkdel av de 85 000 platser regeringen utlovat träffat rätt målgrupp.

Det är viktigt att söka nya idéer och blocköverskridande lösningar på våra stora samhällsutmaningar.

Men lika viktigt som det är att prova nytt, lika viktigt är det att ta vara på det som redan prövats och som visat sig funka bra, och göra det ännu bättre. Rut-avdraget är ett utmärkt exempel på det.

Rut-avdraget infördes 2007. På de tio åren har rut-avdraget skapat hela 30 000 nya jobb, och antalet kunder uppgick i fjol till nära 900 000. I dag uppger hela 81 procent att de köper eller kan tänka sig att köpa hushållsnära tjänster – och det näst intill oavsett vilket parti man sympatiserar med. Till och med en majoritet av Vänsterpartiets väljare är i dag positiva till rut-avdraget enligt en undersökning från Novus. Tre fjärdedelar av de jobb som skapats tack vare rut-avdraget har gått till människor som kom direkt från arbetslöshet.

Med Rut har skatten på arbete i hemmet sänkts, och det har blivit möjligt för svenska hushåll med normala inkomster att köpa hjälp med städning, flytt och barnpassning.

Från att ha börjat som en debatt om ”pigor” och ”putsning av matsilver” är rut-avdraget i verkligheten en mycket framgångsrik jobbskaparreform, och en verklig integrationsmotor. Rut-avdraget har skapat en stor mängd riktiga jobb med låga utbildningskrav på relativt kort tid.

Men är det verkligen rimligt att det är politiker som bestämmer vilken typ av tjänster vi ska kunna få hjälp med? I dag finns många exempel på onödigt krångel i reglerna kring rut: avdrag kan göras för läxläsning i samband med barnpassning, men inte om läxläsningen överstiger sex minuter per barnpassningstimme. Rut-avdrag kan göras för tvätt av gardiner, men inte för ångtvätt av en soffkudde. Rut-avdrag kan göras för att fälla ett träd och för att rensa sly i en trädgård, men inte för att få grenarna och veden bortforslad.

Vi är övertygade om att människor kan bestämma själva vad de behöver hjälp med, vilket skulle kunna öka den mängd jobb som kan skapas runt tjänster i hemmet. Därför föreslår Almega att rutavdraget görs om till ett mer heltäckande hemavdrag.

I stället för att politiken snävt ska definiera vilka tjänster som ska ingå i avdraget bör alla tjänster som utförs i eller i anslutning till hemmet omfattas av ett hemavdrag.

Med ett hemavdrag finns stora möjligheter att öka efterfrågan på hushållsnära tjänster till drygt 50 000 sysselsatta år 2020. Det är drygt 15 000 fler än om reformen inte görs.

Sverige har inte råd, varken ekonomiskt eller humanistiskt, att lämna stora grupper utanför arbetsmarknaden. Vi måste ta vara på fungerande reformer som öppnar dörrarna till egen försörjning.

Efter tio år kan vi konstatera att rut-avdraget varit en stor framgång – låt det inte gå tio år till innan den lyckade reformen byggs ut. Det har ingen, allra minst de nyanlända, råd med.


Anna-Karin Hatt, vd Almega
Andreas Åström, näringspolitisk chef Almega


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM