ÅSIKT

Vi ska inte värdera föräldrarnas val

Replik från Förskoleupproret om bilden av förskolan

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: JOHNÉR
Det finns inget i vårt uppdrag som säger att vi ska ifrågasätta vårdnadshavares förmåga att fatta beslut om förskolan är bra för deras barn, skriver debattörerna.
DEBATT

REPLIK. Förskolan debatteras igen, vilket är bra. Förskolan behöver få synas i samhällsdebatten. Vi tänker däremot att debatten behöver utgå från vissa grundperspektiv för att den ska bli konstruktiv och mer nyanserad.

Vi anser att det är viktigt att vi som förskollärare och barnskötare håller oss ifrån att kommentera eller värdera vårdnadshavares val.

Vi anser att vårt fokus ska ligga på att ge barnen en god omsorg i verksamheten medan vårdnadshavare förvärvsarbetar, söker jobb, är hemma med yngre syskon, sjukskrivna, tränar eller studerar. Vårt mål är att barnen ska känna sig sedda, ges möjlighet att bygga relationer och utvecklas tillsammans för att senare gå ut i resten av livet med en känsla av att de är ovärderliga. Vi vill att vårdnadshavare känner tillit till förskolan så de kan arbeta i trygg förvissning om att förskolans personal gör sitt yttersta för att ge deras barn en god vardag.

Det finns inget i vårt uppdrag som säger att vi ska ifrågasätta vårdnadshavares förmåga att fatta beslut om förskolan är bra för deras barn.

Vi menar vidare att det är viktigt att inte alldeles för lättvindigt generalisera påståenden. I Marie Rydells debattinlägg målas det upp som en sanning att förskolepersonal över hela landet skulle ge en falsk bild av verksamheten genom tillrättalagda pedagogiska dokumentationer och enbart berätta valda delar av till exempel utflykter.

Pedagogisk dokumentation är en närvarande diskussion inom yrkeskåren där det finns många både goda och mindre bra exempel genom åren.

Den stora trenden nu, skulle vi säga, är att alltid försöka ge utrymme för barnens reflektioner i arbetet med dokumentationen och låta de sen vara grunden för fortsatt utformning av verksamheten, samt att ge barnen möjlighet att se sin egen och andras läroprocess.

Vi håller självklart med om att en kommuns formuleringar på sin hemsida om förskoleverksamheten ibland kan stå långt från verkligheten. Men det måste vi kunna diskutera utan att anklaga förskolepersonal för att bedriva ett dokumentationsarbete enbart för att få till “välfiltrerade instagramkonton”.

Det finns absolut fog för Rydells beskrivning av en del negativa konsekvenser som kan dyka upp när personalen inte räcker till. Mycket måste förbättras på många förskolor runt om i landet.

Vi har känt maktlöshet och oro över hur vår hälsa bland kollegor påverkas och hur barnens välmående och utveckling kan försämras i för stora barngrupper. Vi har samtidigt varit på förskolor där allt fungerat riktigt bra.

Att det borde vara så överallt är för oss en självklarhet och vi ser gärna att förskolepersonal tillsammans med vårdnadshavare kämpar för att det ska bli verklighet.

Att få in en minimibemanning per barn i kollektivavtalet, minska barngrupperna och höja lönerna för hela yrkeskåren tänker vi är exempel på åtgärder som skulle förbättra situationen för alla inblandade.

Med förhoppning om en givande diskussion.


Förskoleupprorets ledningsgrupp
Katrin Nörthen, leg. förskollärare och arbetslagsledare
Alex Stenroos, barnskötare och förskollärarstudent
Anki Jansson, leg. förskollärare
Annika Järking, leg. förskollärare


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM