ÅSIKT

Nej, EU-lobbyn får inte tysta internet

Debattörerna: Demokratin och det fria ordet är under hot

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Lars Johansson, Stefan Rouden, Kristofer Samuelsson, Getty
EU hotar internet, enligt debattörerna Henrik Jönsson, Ashkan Fardost, Alexander Bard, Oscar Swartz, Jon Karlung, Katarina Stensson, Mattias Bjärnemalm, Christian Engström, Joakim Jardenberg, Magnus Andersson, Henrik Alexandersson och Niklas Agevik.
DEBATT

DEBATT. Det europeiska fredsprojektet är av godo. Den gemensamma marknaden har skapat välstånd och gemenskap. Den fria rörligheten har knutit samman kontinenten och gjort Europa mer dynamiskt, innovativt och framåtblickande.

Ändå måste ett globalt, och fritt fungerande internet – det moderna kommunikationssamhällets ryggrad – överordnas samtliga dessa politiska segrar.

Internet utgör den mest öppna kommunikationsarena som mänskligheten skapat, där det fria och demokratiska samtalet äger rum och formar vår världsbild och framtid.

Det är här som framtidens innovationer, arbeten och ekonomier skapas. Det är här människor möts, där kärlek, humor och olika bakgrunder spretigt förenas i chattforum och på sociala medier.

Utan ett fritt fungerande internet hotas den viktigaste förutsättningen för att det fria ordet och de nytänkande idéerna kan omsättas till en fortsatt modern demokrati och ett välstånd i världsklass.

Detta hot är ett pågående faktum i form av ett direktiv som Europaparlamentet ska rösta på redan nu i mars eller april.

Direktivets mål är att modernisera upphovsrättslagstiftningen och genomgår en slutlig omröstning av Europaparlamentet våren 2019.

Direktivet innehåller en mängd bra förslag, men två delar är ytterst bekymmersamma: Artikel 11 och Artikel 13. Artikel 11 brukar kallas för en länkskatt, som tvingar digitala plattformar att betala en avgift till mediehusen om deras användare länkar till mediehusens innehåll.

Utan ett avtal får du inte dela innehållet i form av rika länkar med utdrag och bild.

Artikel 13 kräver att plattformarna implementerar ett uppladdningsfilter.
Filtret granskar allt innehåll som användarna försöker ladda upp, såsom bilder, filmer och texter. Om innehållet gör intrång på upphovsrätten så nekas användaren att dela materialet.

De praktiska effekterna av Artikel 11 och 13 är katastrofala. De fåtal och tillräckligt stora plattformar som har råd med länkskatten kan fritt bestämma vilka mediehus de vill ingå avtal med. Detta innebär att det innehåll som vi användare får dela bestäms av plattformarna.

Vidare så hämmar uppladdningsfiltret skapandet av nytt innehåll och kultur av oss användare, såsom politisk satir, så fort vi behöver referera till det mediala utbudet. Sist men inte minst ryker incitamenten för nya konkurrerande plattformar att bildas. För det är endast de största plattformarna kommer ha råd med länkskatten och komplexa uppladdningsfilter. Dessa plattformar befinner sig i USA.

Om direktivet röstas igenom så kommer nystartade europeiska företag aldrig kunna konkurrera med dem.

Den arena där de demokratiska samtalen äger rum och framtidens innovationer skapas kommer koncentreras till ett redan etablerat utomeuropeiskt oligopol. Artikel 11 och 13 kommer därmed hämma det demokratiska samtalet och det innovativa nyskapandet.

I maj är det EU-val och den europeiska politiska kartan kan ritas om drastiskt. Dessutom befinner vi oss i EU:s mest turbulenta period där Storbritannien är på väg att lämna och bakåtsträvande röster över hela kontinenten hotar om att följa efter.

Vad kan bli värre än att dessutom tillåta våra representanter att ta ett permanent strypgrepp på det moderna kommunikationssamhällets ryggrad? För det är exakt vad direktivet kommer leda till.

I stället måste vi värna om det demokratiska samhället och sätta kulturell och kommersiell utveckling framför kortsiktiga intressen. Vi måste värna om den öppna struktur som internet från början var.

Vi måste kräva av våra politiska representanter att aldrig gå upphovsrättens intressen framför medborgarnas rätt till ett öppet internet där alla har samma möjligheter. Speciellt i valtider som dessa.

Annars gör varken våra politiska representanter eller vi medborgare vårt jobb som deltagare i en demokrati.


Henrik Jönsson, it-entreprenör och folkbildare
Ashkan Fardost, investerare, föreläsare och debattör inom internet- och digitalisering
Katarina Stensson, entreprenör och kandidat till Europaparlamentet för Piratpartiet
Niklas Agevik, it-entreprenör och debattör
Henrik Alexandersson, kandidat till Europaparlamentet för Klassiskt Liberala Partiet
Magnus Andersson, partiledare för Piratpartiet
Alexander Bard, filosof
Mattias Bjärnemalm, förstekandidat till Europaparlamentet för Piratpartiet
Christian Engström, fd Europaparlamentariker för Piratpartiet
Joakim Jardenberg, senior rådgivare
Jon Karlung, vd, Bahnhof
Oscar Swartz, nätveteran och ordförande för 5July.org


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Artikeln är en Läs hela debatten här:

ARTIKELN HANDLAR OM

EU

Internet