Sluta skuldbelägga äldrevården i krisen

Debattörerna: För tidigt att peka ut den kommunala äldreomsorgen

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård känner sig missförstådda. Som att man inte bryr sig om de äldre och att man bedriver aktiv dödshjälp. Men det är för tidigt att dra tvärsäkra slutsatser om vården av äldre i pandemin, skriver debattörerna.
Foto: GETTY, TT
Sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård känner sig missförstådda. Som att man inte bryr sig om de äldre och att man bedriver aktiv dödshjälp. Men det är för tidigt att dra tvärsäkra slutsatser om vården av äldre i pandemin, skriver debattörerna.

DEBATT. Coronapandemin har tagit över debatten om vad den kommunala hälso- och sjukvården av äldre behöver.

Vi vill varna för ett allt för ensidigt fokus på det som sker i realtid, då det riskerar att leda till beslut på svag vetenskaplig grund.

Pandemin pågår fortfarande och olika länder är i olika faser, men om man betraktar andelen som avlidit i olika åldersgrupper ser den internationella bilden tämligen likartad ut. Andelen över 70 år som avlidit var 87 procent av det totala antalet döda i Finland, 88 procent i Danmark och 87 procent i Norge. Motsvarande siffra i Sverige är 89 procent.

Andelen avlidna som är 70 år eller äldre skiljer sig hittills inte nämnvärt åt mellan de nordiska grannländerna trots att det totala antalet avlidna är högre i Sverige. Därtill redovisar länder dödstalen på olika sätt.

Det är med andra ord för tidigt att dra tvärsäkra slutsatser om vad som brustit i svensk kommunal äldrevård och innan mer fullödiga analyser finns på plats bör man undvika att skuldbelägga dem som arbetar där.

Vi har haft många samtal med sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård som känner sig missförstådda när de läser hur deras sektor beskrivs. Som att man inte bryr sig om de äldre och att man bedriver aktiv dödshjälp, när man ägnar sig åt palliativ vård av svårt sjuka personer.

Ivo:s tillsyn på samtliga 1 700 särskilda boenden för äldre visar att 40 av landets 290 kommuner varit särskilt drabbade och att dessa kommuner står för nästan 70 procent av dödsfallen i covid-19 av samtliga på särskilda boenden.

Ivo gör nu en fördjupad granskning av 90 särskilda boenden. Det välkomnar vi och ser fram emot slutsatserna, men det finns en hel del som vi redan vet och som vi kan göra för att göra äldrevården bättre. Det handlar om att säkerställa en hög omvårdnadskompetens i form av sjuksköterskor nära de äldre. 

Undertecknarna föreslår därför följande åtgärder.

Säkra fler sjuksköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården. Internationell forskning visar att  patientsäkerheten förbättras kraftigt i takt med ökad sjukskötersketäthet. Sjuksköterskan gör en individuell, kvalificerad bedömning av den äldres hälsotillstånd och beslutar om ytterligare vård ska sättas in. Den vården ges ofta av sjuksköterskan själv men kan även involvera andra som omsorgspersonal, läkare, dietister eller fysioterapeuter.

Kommunerna har dock inte tillräckligt många sjuksköterskor – redan innan pandemin visade statistik från Socialstyrelsen att antalet sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård har minskat sedan 2015, trots ökat vårdbehov. Här finns inga genvägar och ansvaret att bemanna ligger på kommunerna.

Använd sjuksköterskans kompetens på rätt sätt. Sjuksköterskan är en viktig ledare i vården av äldre inklusive hemsjukvård och professionens kvalificerade bedömning är central för patientsäkerheten, kvaliteten och ett personcentrerat förhållningssätt, där den äldre kan behålla sin autonomi.

Fler sjuksköterskor bör finnas på ledningsnivå och delta i planering och krisberedskap. Förstärk den medicinskt ansvariga sjuksköterskans (MAS) ställning och få in fler specialistutbildade sjuksköterskor inom vård av äldre, distriktssköterskor, psykiatrisjuksköterskor och demenssjuksköterskor. Använd dem som de ledare de är i vården!

Befolkningen lever längre och har mer komplexa vårdbehov, då krävs att kommunerna blir bättre på att rekrytera medarbetare med rätt kompetens. Det måste prioriteras i kristid såväl som i vardagen, för att ge äldre en god och säker vård.


Veronica Almstedt, vice ordförande Distriktssköterskeföreningen i Sverige
Margaretha Elovsson, styrelseledamot Distriktssköterskeföreningen i Sverige 
Moana Zillén, ordförande, Riksföreningen för sjuksköterskor inom äldre- och demensvård
Ann-Christin Kärrman, vice ordförande i Riksföreningen för sjuksköterskor inom äldre- och demensvård
Helena Johansson, silvasjuksköterska, styrelseledamot Riksföreningen för sjuksköterskor inom äldre- och demensvård
Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE