ÅSIKT

Det måste löna sig att studera!

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Louise Adelborg och Anna König Jerlmyr: ”Prioritera arbetslinjen, även för dem som väljer att investera i högre utbildning”

Foto: Handelshögskolan i Stockholm följer upp sina studenter efter examen om hur de lyckas i arbetslivet.
Foto: Studenter på trappan till Göteborgs universitet.

De flesta unga drömmer om ett liv där de kan försörja sig själva genom ett utvecklande arbete. Högskolan är en viktig väg för att förverkliga detta. Men då gäller det att högskolorna underlättar kontakterna med arbetslivet. Sedan december 2006 finns färdiga förslag från en statlig utredning som snarast bör tas upp från byrålådan och läggas upp på regeringens bord. När hela politiken utgår från att prioritera arbetslinjen är det anmärkningsvärt om utredningens förslag inte tas tillvara.

Att studera på högskola och universitet är för många en viktig investering i framtiden och en väg att etablera sig på arbetsmarknaden. Högskolorna har en central roll i att underlätta för studenter att ta steget ut i arbetslivet. Men en lång rad studier visar att det varierar kraftigt hur lärosäten samverkar med övriga samhället och tillhandahåller kontaktytor med arbetslivet.

Flera lärosäten har på eget initiativ börjat följa upp hur det har gått för studenterna. Till exempel skickar Handelshögskolan i Stockholm ut enkäter till alla studenter som har tagit examen. Resultatet sammanställs och publiceras och visar var studenterna hamnar i arbetslivet, hur snabbt de fick arbete, på vilket sätt de fått jobb, varför de valde ett visst yrke, vad de tjänar och hur mycket de arbetar.

Den här informationen är viktig för blivande studenter i valet av sin utbildning, men ger dessutom institutionerna viktig information om vilka yrken och arbetsuppgifter som troligen väntar studenterna. Andra institutioner har andra modeller för att följa upp sina studenter efter examen. Men på många håll görs ingen uppföljning alls.

Vi anser att Sverige behöver ett nationellt system för uppföljning. Blivande studenter måste få en chans att se vilka lärosäten som arbetar effektivt med arbetslivskontakter, vilka typer av jobb man kan få efter en viss utbildning och utifrån oberoende jämförelser kunna välja den utbildning som motsvarar de egna förväntningar bäst.

Förra året lämnade den statliga utredningen Samverkan för ungas etablering på arbetsmarknaden (SOU 2006:102) sitt slutbetänkande till regeringen. I utredningen finns förslag som, om de genomförs, kommer att förbättra för framtida studenter att få jobb de är utbildade för. Utredaren vill att högskolor och universitet får ett tydligt uppdrag att förbereda studenterna för arbetslivet och att till exempel inlemma karriärplanering för alla studenter under hela utbildningen. I utredningen föreslås också att universitet och högskolor ska få i uppdrag att följa upp sina studenter efter examen.

Det här är förslag som vi driver på våra olika håll. Nu anser vi att regeringen måste börja arbeta med förslagen och förverkliga utredningens intentioner så att framtida studenter får ett betydlig bättre beslutsunderlag när de väljer vilken väg de vill ta för att förverkliga sina drömmar om en egen försörjning och ett utvecklande arbetsliv. Tyvärr har det brustit i handlingskraft då utredningen inte ens har gått ut på den sedvanliga remissrundan.

Vi anser därför att regeringen nu måste börja arbeta med förslagen från utredningen och prioritera arbetslinjen, även för dem som väljer att investera i högre utbildning.

I slutändan handlar det om att hjälpa våra studenter att få bästa möjliga utdelning av sitt livs kanske viktigaste investering. Fokus kan inte bara ligga på att det ska löna sig att arbeta, det måste löna sig att studera också.

Debattörerna

Louise Adelborg,

VD Jusek

Anna König Jerlmyr,

riksdagsledamot och ledamot

i arbetsmarknadsutskottet (m)