Borgström svek Quick
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-01-14
Maria Wilhelmson: Dömd för åtta mord utan bevis – advokaten hjälpte inte sin psykiskt störde klient
Aftonbladet har under senare tid haft artiklar som ifrågasätter Thomas Quick som seriemördare. Något som också bör ifrågasättas är Quicks dåvarande advokat Claes Borgströms medverkan till att hans psykiskt sjuke klient utan bevis dömts för flera mord.
Thomas Quicks skuld har ifrågasatts tidigare: av journalisten Dan Larsson, och av kriminalkommissarie Jan Olsson som lämnade en mordutredning i protest. Han ansåg att det fanns ett otillbörligt samspel mellan förhörsledaren och Thomas Quick. Quick fick hjälp med att minnas ”rätt” vid rekonstruktioner av brottet. Flera föräldrar till Quicks påstådda offer tvivlar på hans skuld.
Quicks förste försvarsadvokat slutade sitt uppdrag efter två år. Han säger att försvaret fungerade bakvänt. Efter att under hela sitt yrkesliv ha arbetat för att försvara sina klienter blev det i Quicks fall tvärtom. Här samarbetade försvarare och åklagare om att få den anklagade fälld. Rättssäkerheten var satt ur spel.
Thomas Quick är en psykiskt störd människa som är mytoman. Han har erkänt över trettio mord, även på personer som visat sig vara i livet. Han började erkänna morden flera år efter att de begåtts, och i samband med att han skulle skrivas ut från mentalsjukhuset. Kanske tror han att han mördat, kanske vill han inte lämna en trygg tillvaro på institution.
Eftersom han är sjuk döms han inte till fängelse, utan får fortsätta bo på Säter.
Det är vanligt att störda människor tar på sig brott de inte begått. Att det i fallet Quick gått så långt att han utan bevis dömdes för åtta mord är en 1skandal. Fakta och indicier som pekat på hans oskuld har funnits men inte använts.
En som har stor skuld i att så har skett är nuvarande Jämo, advokat Claes Borgström, som tog över efter Quicks förste advokat. Avlönad med skattemedel under flera år underlät han att tillvarata sin psykiskt störde klients objektiva intresse av att inte dömas oskyldig.
Jag har granskat utredningen av mordet år 1988 på israelen Yenon Levi. År 1995 tar Quick på sig det olösta mordet efter att det uppmärksammats i massmedierna. Han döms för mordet år 1997.
Jag har sett videon från den första rekonstruktionen av händelseförloppet på mordplatsen. Den gjordes 20 maj 1996 och Quick minns fel i allt väsentligt. Ett halvår senare görs en ny rekonstruktion. Under detta halvår har Quick och förhörsledaren haft flera samtal. Vid den nya rekonstruktionen stämmer Quicks minnesbilder bättre med kriminalteknikernas bild av vad som hänt.
Ett exempel på Quicks dåliga minne är när han inte minns vilket tillhygge han använde vid mordet. Han föreslår kofot, fälgkors, domkraft, sten, spade, yxa och vedträ innan han träffar rätt: en påk. Detta förklaras psykologiskt med att han har svårt att närma sig de svåra minnena. Har man tagit del av förhör och rekonstruktion ligger det närmre till hands att påstå att han minns sådant som inte går att bevisa – känslor och stämningar – men inte kontrollerbara fakta.
När Claes Borgström utsågs till Jämo slutade han som ombud för Thomas Quick. Quick meddelade i en debattartikel i Dagens Nyheter att han inte ville medverka till att fler mord klaras upp. Med Claes Borgströms hjälp har en psykiskt sjuk människa utan bevis dömts för åtta mord och blivit känd som en av Sveriges värsta brottslingar. Är han oskyldig går de verkliga mördarna fria och ingen söker längre efter dem.
Claes Borgström har inte velat svara på kritik som riktats mot honom som ombud för Thomas Quick, men får chansen igen. Och hur anser Svenska advokatsamfundet att en försvarsadvokat ska agera i ett fall då en psykiskt sjuk person vill erkänna brott denne inte begått?
Maria Wilhelmson (journalist)