ÅSIKT

Ni lättkränkta föräldrar – fixa eget luciafirande

Debattören: Vuxna skriker sig hesa på sociala medier om hotade traditioner

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT / Getty
Vår föräldrageneration skulle aldrig komma på tanken att vara så lättkränkta som dagens föräldrar är. Ett uteblivet luciafirande hade på sin höjd lett till en axelryckning. Idag blir det hatstorm på nätet, skriver Mattias Axelsson, gymnasielärare och traditionsexpert
DEBATT

DEBATT. I en tid av ständiga förändringar är kanske den mest stabila traditionen att det i november och december månad ska gnällas om att våra traditioner hotas. Det kan vara ett företag som inte har något traditionellt julbord, att teves julkalender inte har någon snö eller att det ens antyds om att ett par sekunder i Kalle Ankas jul ska förändras.

Nu senast har (åtminstone på sociala medier) det startat en hetsig debatt om att några förskolor runt om i landet valt att förändra sitt luciafirande. Förskolorna kommer alltså inte fira lucia på samma sätt som de gjort de senaste åren och detta räcker för att vissa individer helt tappar fattningen och börjar skylla på förskolechefens bakgrund, islamisering och någon form av PK-konspiration.

Men just luciafirandet är ett ganska bra exempel på hur traditioner ständigt förändras och hur de anpassar sig till sin samtid för att kunna överleva. De äldsta luciatraditionerna i Sverige går tillbaka flera århundraden men då var det ett helt annat typ av firande. På 1600- och 1700-talet firades lucia bland främst unga vuxna som drack sprit och klädde ut sig med halm till lussegubbar och lussegummor.

Det moderna luciafirandet med en vitklädd kvinna med ljus i håret som sjunger vackra sånger är en företeelse som växte fram under början av förra seklet. När det offentliga luciafirandet var som störst (i mitten av 1900-talet), samlades tiotusentals människor på stan för att följa kröningen. Eftersom tiderna förändrats, har också den traditionen i det närmaste dött ut och det finns idag få städer i Sverige som har den typen av offentliga lucia-arrangemang.

Det är förskolebarnen som klär ut sig till lucior, tomtar, pepparkaksgubbar och liknande. Inte sällan för föräldrarnas skull

Vuxna som idag skriker sig hesa på sociala medier om hur luciatraditionen är hotad, tänker troligen tillbaka på hur luciafirandet såg ut när de själva var i tioårsåldern. För det är i slutet av 1900-talet som förskolan blir den alltigenom dominerande skådeplatsen för det svenska luciafirandet. Det är förskolebarnen som klär ut sig till lucior, tomtar, pepparkaksgubbar och liknande. Inte sällan för föräldrarnas skull.

Vår föräldrageneration skulle aldrig komma på tanken att vara så lättkränkta som dagens föräldrar är. Ett uteblivet luciafirande hade på sin höjd lett till en axelryckning. Idag blir det hatstorm på nätet.

Mitt tips är: om du vill att en tradition ska leva vidare – ta lite eget ansvar och se till att det blir så. Gå samman med andra föräldrar som tycker som du, boka en lokal, klä ut era barn och anordna ett firande.

Mattias Axelsson, gymnasielärare och traditionsexpert


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:34
ARTIKELN HANDLAR OM

Julen 2018

Lucia

Jul