Debatt

Mårten Schultz: Orimlig syn på förtalsbrott

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Lagstiftaren borde lära av Instagram-åtalet

Datainspektionens förre generaldirektör Göran Gräslund beskriver bakgrunden till de så kallade Instagram-upploppen så här (i förordet till Integritetsåret 2012 – en publikation som alla med intresse för integritetsfrågor borde läsa): "18 december 2012. En hittills okänd person registrerar ett konto på fotodelningssajten Instagram och publicerar kränkande texter och bilder på en rad unga tjejer i Göteborgstrakten. Någon dag senare sprids ett rykte att personen som skapat kontot ska gå på ett visst gymnasium. Upplopp bryter ut när flera hundra unga beger sig dit för att hämnas på personen. Händelsen får stor uppmärksamhet i massmedia. I en debattartikel kallas upploppen för ”ett rop på lagstiftning och en solidarisk reaktion mot kränkning".

Händelserna hade nästan hunnit glömmas bort innan åtalet igår kom in. Beskrivningen av kränkningarna som ges i åklagarens ansökan om stämning är deprimerande. Sammanlagt är det 45 kränkningar som åklagaren punktar upp. Det finns skäl att, trots att det är obehaglig läsning, citera de första av dessa punkter:

”1 A på instagram svensk tjej i Torslanda hänger med Tuve blattar går på Burgården straffar alla blattar i Tuve. Hon är tjock och lätt att få. Skriv har bi haft sex med målsäganden [sic!] borde ni kolla er hon åker till Alanya varje år och hämtar hem nya sjukdomar.

2 Här har ni B en riktig orre en fet slampa vet inget annat än hur man hanterar en kuk! Hon gillar att svälja och […) hennes killes kuk duger inte utan hon måste ha fler större och bättre

3 C knullat hela Tuve och halva Biskop/Tolered. Hade analsex med […] hemma bos honom, hans morsa kom hem och han fick panik och drog ut den för fort, detta ledde till att C sker ner sig i […] säng och han spydde på hennes rygg.”

Så där fortsätter beskrivningen. I ytterligare 42 nedslående punkter. De åtalade var unga när det inträffade, men är straffmyndiga. Förtalsbrotten som åklagaren beskriver dem har sammanlagt ett förhållandevis högt straffvärde (de åtalades ungdom medför dock att även om de döms för brottet så kan det inte bli fråga om fängelsestraff). De åtalade är dessutom skadeståndsskyldiga gentemot de utpekade offren om de döms för brotten. När det gäller skadeståndsansvaret finns i allmänhet inte några ungdomsrabatter för 15-åriga brottslingar. En skadeståndsskyldighet mot alla de som enligt åtalet är brottsoffer kan därför bli kännbart – sammanlagt kan det handla om hundratusentals kronor.

Det här är med andra ord brottslighet som rättsordningen ser allvarligt på. Icke desto mindre är målet unikt. I vanliga fall befattar sig rättsväsendet inte med förtalsbrott. Det är mycket ovanligt att åklagare och polis gör som i detta fall, och vänder sig till Instagram och begär att få ut uppgifter om vem som stod bakom det konto som kränkningarna utgick från. Det har att göra med hur lagstiftningen är skriven.

Enligt lagen är utgångspunkten att bara brottsoffret kan utkräva ansvar vid förtal. Under vissa speciella omständigheter kan åklagare åtala för förtal eller grovt förtal, till exempel om brottsoffret är under 18 år. Detta är dock, som sagt, ovanligt. Särskilt i internetmiljön.

Det nu aktuella åtalet är det första som rör Instagram. Det finns, såvitt vi vet, inte några avgöranden rörande förtal på andra stora plattformar som Twitter, trots att de flesta som tagit del av meningsutbyten på Twitter kunnat notera åtskilliga fall av kränkningar. När det gäller Facebook finns det en del avgöranden, men tämligen få. En central förklaring bakom de få fallen är de regler som begränsar skyldigheten för rättsväsendet att utkräva ansvar för förtal.

Med denna bakgrund kan man läsa de tre första punkterna i åtalet igen. Lagstiftningen utgår från att förtal är något som den förtalade själv får utkräva ansvar för, om hen nu kan eller orkar. Men denna inställning bygger på en bild av det typiska förtalet som situationen där någon anklagar sin granne för att vara en tjuv, inte den typ av grova sexuella kränkningar som aktualiserats i detta och så många andra fall idag. Det här är kränkningar som riktar sig mot unga människor, och som spridits i dessa unga människors omgivning. Det här är kränkningar som förstör människors liv. Det här är kränkningar som medför att unga människor inte går till skolan, som framkallar depressioner och som i vissa fall driver människor till att överväga självmord.

Dessa kränkningar, menar lagstiftaren, är i allmänhet inte något som rättsväsendet bör bry sig om. Det finns, enligt vår uppfattning, anledning att överväga om det är en rimlig inställning.

Mårten Schultz

Johanna Bardon

Jasmin Draszka-Ali

Patricia Otter

Johan Rosell

Felix Rudberg

Adam Rångemyr

Filippa Sjödén

Klara Wessman

Gustav Wiklander

Samtliga verksamma vid Institutet för juridik och internet, som arbetar mot brott och allvarliga kränkningar på internet