Debatt

Jag är sjuksköterska – inte supermänniska

Debattören: Ska jag prioritera min rast, din hemgång eller att rädda liv?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Nu med coronaviruset gör vi fortfarande allt vi kan och försöker ha konstant beredskap för något vi inte är rustade för. Men samhället har även ett eget ansvar, vi i sjukvården bär inte allt ansvar även om det är lätt att beskylla oss för det mesta, skriver Linn Holman Fält, sjuksköterska
Nu med coronaviruset gör vi fortfarande allt vi kan och försöker ha konstant beredskap för något vi inte är rustade för. Men samhället har även ett eget ansvar, vi i sjukvården bär inte allt ansvar även om det är lätt att beskylla oss för det mesta, skriver Linn Holman Fält, sjuksköterska

DEBATT

DEBATT: Till er som klagar på sjukvården. På mitt jobb bedriver vi akut hjärtsjukvård. Det betyder att medan du ringer på klockan för att be om en smörgås eller för att fråga om när du får gå hem, kan vi stå och göra hjärt- och lungräddning på någons mamma, pappa, syster eller bror längre ner i korridoren. Därför prioriteras inte du där och då.

När du väntar på läkarens sista papper för att få gå hem och du klagar på att du aldrig får åka, kan den läkaren stå med mig och utvärdera om en patient behöver intensivvård.

I vården måste jag prioritera det viktigaste hela tiden. Det betyder att de minst akut sjuka, får minst uppmärksamhet av mig. Jag kan ha två patienter som ligger för döden där jag måste finnas som stöd för anhöriga, samt smärtlindra och ge ångestdämpande medel.

Samtidigt ska jag ge läkemedel till flera andra patienter, förbereda för undersökningar, koordinera med mitt team av undersköterska och läkare och svara i telefon.

Jag är ingen supermänniska bara för att jag är sjuksköterska. Det finns så många gånger jag inte äter på ett pass för det finns inte tid. Jag behövs hela tiden för mina patienter, anhöriga, mitt team samt övriga kollegor.

Nu med coronaviruset gör vi fortfarande allt vi kan och försöker ha konstant beredskap för något vi inte är rustade för.

Men samhället har även ett eget ansvar, vi i sjukvården bär inte allt ansvar även om det är lätt att beskylla oss för det mesta. Ha en god handhygien. Gå inte jobb, skola eller förskola om du är förkyld eller har övriga symtom.

Tvätta händerna regelbundet och tänk på hur du gör när du hostar eller nyser. Men jag ber dig även tänka ett varv till. När du går till jobbet om du är småsjuk, får jag in en överbeläggning på mitt vårdlag med en svårt sjuk patient jag inte kan lämna. När du går hem från ditt jobb, jobbar jag över på tom mage utan att ifrågasätta.

Tänk vem du skuldbelägger för smittspridning, varför du inte får hjälp direkt eller varför väntetider är långa. Jag arbetar med att hålla människor vid liv, jag gör det jag kan. Jag är sjuksköterska men jag är ingen superkvinna.


Linn Holman Fält, sjuksköterska


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här

ANNONS EXTERN LÄNK

Tror du att du haft Covid-19? Beställ antikroppstest enkelt här.

Werlabs

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Coronapandemin

LÄS VIDARE

DEBATT Bristen på kunskap gör oss panikslagna

ÄMNEN I ARTIKELN

Coronapandemin

Vård & omsorg

Coronaviruset

Vårdpolitik

Välfärd

Döden

Sjukvård