ÅSIKT

Liv eller död?

DEBATT

Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik: Bara en katastrof kan hejda dagens utveckling

1 av 3 | Foto: SLUTET New York-bor flyr undan floden i filmen ”The day after tomorrow”. Många typer av katastrofer hotar mänskligheten i framtiden. ”Kanske är det nästan omöjligt att ta sig igenom flaskhalsen till framtiden, och kanske är detta det vanliga ödet för civilisationer lik vår på andra planeter i andra solsystem”, skriver professor Ulf Danielsson.

Vill du spara ändringarna i Framtiden? frågar min dator när jag arbetat färdigt med texten.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Tänk om det vore så enkelt.

Tills för några decennier sedan dominerades framtidsvisionerna av en utbredd teknikoptimism som lovade människan en underbar morgondag där hon med blänkande rymdskepp skulle behärska universum. Ingenting verkade vara omöjligt. Under senare år har det infunnit sig en insikt om att vad som sker i framtiden lika mycket beror av människan själv, och att naturvetenskapen och tekniken inte ensamma bär på nyckeln till framtiden.

Men det är fortfarande något som saknas i samhällsdebatten. Man talar i praktiken mer om nuet och det förflutna än om framtiden, och det handlar mest om ett sökande efter trygghet där man hoppas att allt i grunden skall förbli sig likt. Vad detta i sin tur innebär beror på vem man är. En del drömmer om hur den tekniska och ekonomiska utvecklingen fortsätter i samma rasande fart som nu utan att något i grunden förändras. Lite nya tekniska prylar och lite mer pengar på banken för varje år som går. I evighet. Andra vill se en tillnyktring där utveckling sätts i andra hand och där drömmen är ett statiskt samhälle i trygg harmoni med naturen. I evighet.

Jag tror inte på något av dessa alternativ.

En fortsatt teknisk och naturvetenskaplig utveckling kommer förr eller senare att resultera i fullständigt genomgripande förändringar av människans villkor. Datorutvecklingen kommer att bli självgenererande den dag datorerna börjar förbättra sig själva. Kanske blir de smartare än oss och tar över, eller så smälter biologin samman med tekniken och gränsen mellan människa och maskin suddas ut. Med en fortsatt teknikutveckling är detta oundvikligt – och tidsperspektivet kan vara kort.

Det enda som kan bryta utvecklingen är en katastrof. Det kan röra sig om en fullkomligt slumpartad naturkatastrof utan något som helst samband med vår egen existens. En asteroid på kollisionskurs med jorden kan okänsligt utsläcka allt liv alldeles oberoende av vilka drömmar och förhoppningar vi när om framtiden. Katastrofen kan också förorsakas av den tekniska utvecklingen i sig där vi av egen kraft försätter oss i situationer vi inte kan bemästra. Genom utsläpp av växthusgaser kan klimatet löpa amok och omöjliggöra civilisationens och människans fortsatta existens. Ett allt större behov av energi som plötsligt inte finns tillgänglig i tillräcklig mängd kan orsaka krig och socialt sammanbrott.

Kommer vi att klara av att hantera tekniken rätt? Kommer vi att klara av att skydda oss mot kosmiska katastrofer?

Det finns inga garantier. Kanske är det näst intill omöjligt att ta sig igenom flaskhalsen till framtiden, och kanske är detta det vanliga ödet för civilisationer lik vår på andra planeter i andra solsystem. Kan detta vara skälet till att vi hittills inte sett några spår av andra därute? Kanske är det bara någon enstaka som av tur, eller av kraft och genialitet lyckas ta sig igenom nålsögat?

Det avgörande är om vi förmår inse att det är vårt eget ansvar och inte en fråga för något öde eller gudomlig makt. För universum kvittar det om vi lever eller dör.

Men det som utlöser katastrofen kan också komma från oss själva och vår rädsla för en främmande framtid där människan av vetenskapen förändrats till oigenkännlighet. Det alternativ som erbjuds kan bli en färd in i ett religiöst och totalitärt mörker som förespeglar trygghet men leder till oundviklig katastrof.

Hur ska vi då kunna hantera en skenande teknisk utveckling och rädslan för att människan ska förlora sig själv? Samtidigt som vi tar itu med alla de hot som hänger över världen i vår tid, måste vi våga inleda en diskussion om vad vi vill om vi faktiskt överlever. Hur ser en värld ut där tekniken och naturvetenskapen avlägsnat alla begränsningar? Är evigt liv och obegränsad intelligens ett hot eller löfte? Vad ska en människa vara? Jag kan inte tänka mig svårare frågor, men det börjar bli dags att besvara dem.

Vill du spara ändringarna i Framtiden?

Avbryt.

Framidsdebattör

Ulf Danielsson

43 år, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet.

?Aktuell: Utkommer våren 2008 med boken ”Den bästa av världar” på Albert Bonniers förlag som bland annat handlar om framtiden.

?Det här vill jag gräva ner till framtiden: Det här numret av Aftonbladet, eftersom jag är med.