ÅSIKT

Alla har tid att rulla sina egna köttbullar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Eko-Carola: Småbarnsföräldrar är skyldiga sina barn riktig mat

Hur kan det vara snobbigt att laga bra mat? Jan Börjesson anser i Aftonbladet ( 20/5) att det är otidsenligt, fördomsfullt och – snobbigt.

Att servera näringsriktig och god mat från grunden – utan tillsatser – är något jag brinner för och ägnar mitt liv åt. Det är inte otidsenligt att låta våra barn få äta riktig mat och lära sig om matens ursprung, identitet och kvalitet. Det är vårt ansvar.

Vi har en lagstiftning som ger den lilla matgästen rätt till näringsrik mat i den offentliga måltiden. Men vi har inga lagar som skyddar dem från gifter och tillsatser i maten. Tillsatser som har E-nummer är godkända i hela EU. Det betyder inte att de är ofarliga.

Det finns ingen forskning som tittat på hur E-numren samverkar i kroppen, eller hur barn påverkas på sikt av tillsatsspäckad industrimat. En skollunch kan innehålla upp till 25 olika tillsatser. Lägg till alla tillsatser som finns i familjens kvällsmat, i drycker, snacks och godis. Ta bara smakförstärkaren E621, natriumglutamat. I dag vet vi att höga halter går upp i hjärnan och dödar hjärncellerna. Ungar till djur som utsatts för E621 under dräktigheten blir ointelligenta, kortväxta, överviktiga och har hormonstörningar. Och det här är en vanlig tillsats som barnen får i sig mängder av. Det är ett fruktansvärt experiment med barnens framtida hälsa.

Jag tänker inte sitta och invänta en forskningsrapport som berättar det mitt sunda bondförnuft redan säger mig – att alla dessa industriframställda tillsatser kommer få katastrofala konsekvenser.

För mig handlar matdebatten om barnens värde. Barn har rätt till god och näringsriktig mat.

Vardagsmiddagen är inget nödvändigt ont som ska fixas, och det fort. Det borde vara en självklarhet att lägga minst en halvtimme om dagen på att laga riktig mat till sina barn eller till sig själv. Nu tycker jag visserligen inte att man kan värdera mat i tid. Då kan vi aldrig slå industrins 30-sekunder-”pling”-mat.

Många upplever det som ett jättemoment att rulla de där köttbullarna. Blanda färssmet och steka. Men en ovan matlagare borde prioritera att stå vid spisen och lära sig. ”Jaha, men vad gör jag när barnen är hungriga och gnäller?” frågar folk ofta. Stick till dem morotsstavar och äppelklyftor! Det stimulerar ­aptiten. Eller låt dem vara med och vispa. ”Men det är ju jobbigt.” Ja, det är det när äggen far över kakelplattorna, men det är ännu jobbigare att i framtiden fejsa hur barnen blev sjuka av snabbmaten. Faktum är att alla har tid att trilla köttbullar, till och med Fredrik Reinfeldt. Vi måste tänka lite längre än att barnen ska vara mätta klockan 17.30 och i säng 20.00.

Det är dags att vi alla skaffar oss kunskap om råvarorna vi äter. Matfrågan är komplex. Det vilar ett tungt ansvar på oss som konsumenter och så länge handeln och livsmedelsindustrin inte hjälper oss kommer det vara svårt att göra rätt val i mataffären. Men om du väljer att stuva vitkål till falukorven i stället för pulvermos och lägger ner korven med högst kötthalt i korgen har du ändå kommit ganska långt. Här är tre enkla råd att följa:

- Köp alltid så rent och färskt som möjligt. Ren mat är producerad utan handelsgödsel, bekämpningsmedel och inblandning av syntetiska tillsatser.

- Ät upp allt du bär hem, så spar du både pengar och klimat.

- Välj ekologiskt. Då är du med och tar ansvar för våra gemensamma skafferier i skogen, i haven och på åkrarna.

Den kanske mest skrämmande utvecklingen väntar på att explodera just nu – GMO, genmanipulerad mat. Här klipps djuphavsfisk-DNA in i potatisens DNA för att knölarna ska klara kyla bättre. Ett annat exempel är majs, där man klippt in ett anti-gift i majsens DNA som gör att den kan besprutas hur mycket som helst utan att majsen dör. Däremot dör allt annat – till och med biet som sätter sig på majsen eftersom den är så giftig.

Det största argumentet för GMO är att det kan stoppa världssvälten. Men det kan vi göra redan i dag: det finns mat, vi fördelar den bara inte rättvist.

På ekologiska gårdar används inga kemiska bekämpningsmedel mot ogräs och insekter. Det bidrar till en naturlig ökning av den biologiska mångfalden och det är större chans att ekosystemets gratisarbetare, små daggmaskar och bin, fortsätter att må bra och göra sitt jobb. Utan dem ingen mat.

Och inga råvaror till livsmedelsindustrin.

Matdebatten har tagit oss ett stort steg framåt. Luft, vatten och mat är fortfarande det vi behöver för att leva. Det kan aldrig vara otidsenligt, fördomsfullt eller snobbigt att bry sig om var maten kommer ifrån.

Carola Magnusson