Ge oss poliser en lön vi kan leva på

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Polisman: Vi blöder kompetens – fundera på vilken polis ni vill ha

1 av 2 | Foto: TT

DEBATT. Jag gick Polishögskolan mellan 2006 och 2008 och fick efter aspiranttiden en ingångslön på 20 000 kronor. Enligt dåvarande lönetrappa skulle lönen öka var 18 månad med 2000 kronor, vilket skulle ge en lön på 28 000 kronor efter sex år. Därefter skulle individuell lönesättning gälla. Det kändes som en rimlig modell och möjlig att planera sin ekonomi efter.

Dessvärre skrotades modellen och istället har individuell lönesättning tillämpats. Jag har bedömts som högpresterande men har i dag en lön på bara 26580 kronor. Det är alltså 1420 kronor mindre varje månad jämfört med vad jag trodde jag skulle få. Detta trots att jag har högpresterat!

Under samma period har dessutom arbetstiden ökat, från 36,5 timmar till ca 39 timmar per vecka.

”Effektiv, Tillgänglig och Engagerad.” Det är de ledorden som vår arbetsgivare har gett oss och de skvallrar om vilken polis denne önskar sig. De tre orden kan bytas ut till ”Statistikhöjare, Styrbar och Tyst”. En tragisk men verklighetsbaserad översättning.

Vår verkliga arbetsgivare, svenska folket, hade nog mer önskat sig ”Empatisk, Objektiv och Lyhörd”. En polis som syns ute på gatorna, har tid att prata med folk, hjälpa våra mest utsatta, förebygga samt utreda brott. Men sånt sker inte eftersom allt vi gör ska kunna kontrolleras med statistik. Antal skrivna förhör, antal redovisade utredningar, antal utförda utandningsprover, antal skrivna anmälningar etc.

Trygghetsskapande samtal, förtroendesamtal med ungdomar, fotpatrullering på stadens gator och torg och så vidare kan inte mätas, och kan det inte mätas så kan inte våra chefer visa stiliga Excelkurvor till våra politiker och vilket gör att det blir mindre pengar till nästa års budget.

Jag är urless på detta outtalade arbetssätt, som är så tydligt i vår vardag. Men jag kan själv inte framföra denna kritik till högre ort då risken att hamna i ”frysboxen” är överhängande. Jag har själv sett duktiga, arbetsvilliga kollegor som sagt ifrån hamna där. Det innebär att hamna på tjänster där man inte längre hörs eller syns – eller utgör ett problem för arbetsgivaren.     

Andra kompetenta och erfarna kollegor förlorar vi för att de inte har råd eller ork att fortsätta sitt ”kall”. Trots lång erfarenhet behandlar arbetsgivaren dem som värdelösa. De slutar nu och går över till den privata säkerhetssektorn, lärartjänster, försäkringsutredare och annat. Kollegan i mitt arbetslag som gick tillbaka till sin gamla lärartjänst höjde sin lön från 25 000 till 35 000 kronor. En kollega jag pluggade med på Polishögskolan lämnade sin livvaktstjänst för att bli försäkringsutredare; han gick från 28 000 till 45 000.

Andra kollegor tvingas att arbeta vid sidan av sin polistjänst – de driver biltvättar, solarier, är gym-instruktörer, har trädfällningsfirma, lägger asfalt sommartid och annat, för att få ekonomin att gå runt.

Ge oss löner vi kan leva på och tid att återhämta oss på. Vi värnar vår yrkesstolthet, så snälla – gör det ni också.

Det är inte för inte som Sverige är ett av världens länder med absolut lägst korruption. Fortsätt värna om det. Fortsätt värna om kollegor med erfarenhet som vågar gå in när skolor utsätts för terrorhandlingar. Fortsätt ge oss medel att skydda demokratin med. Fortsätt stötta oss, montera inte ner oss för att bara fylla på med nyexaminerade aspiranter.

Vilken polis vill ni ha?

Johannes

Polis i Stockholm

(Redaktionen känner till skribentens identitet.)

Publicerad: