ÅSIKT

Många har inte råd med avlusning

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Foto: Fredrik Hofgaard
Att bara kamma räcker inte – och många har inte råd med lusmedel.

Häromveckan när jag återigen fick ett brev ifrån mina barns skola att det har upptäckts ”nya” fall av löss, då slog det mig att denna eviga ”luscirkus” aldrig någonsin kommer ta slut. Och varför den inte kommer att göra det är av den enkla anledningen att föräldrar inte har råd att avslusa sina barn fullt ut.

Jag själv har räknat ut att en komplett kur för två barn (med återbehandling efter två veckor), kostar runt 1 000 kronor. Tänk er då om en familj med 3-4 barn får löss och alla måste behandlas!! För en barnfamilj slår det väldigt hårt på matkontot!

Jag känner själv folk runtomkring mig som inte har råd att köra en avlusningskur fullt ut av ekonomiska skäl, utan de chansar att det hjälper med en kur! Då är det inte så konstigt att lössen återkommer.

För en låginkomsttagare, arbetslös, studerande eller ensamstående förälder är det en katastrof ekonomiskt att behöva köpa dessa dyra medel. Ännu värre blir det när det visar sig att många familjer inte ens behandlar sina barn över huvud taget. 

Eftersom nu löss är ett sådant STORT OCH UTBRETT problem på skolor och dagis så är min fråga varför inte skolor/daghem/kommun bekostar och samordnar lusbehandling på de drabbade, då skulle problemet med löss inte återkomma lika ofta och envist. Ett annat alternativ vore att lusmedlet subventionerades prismässigt så att ALLA har råd att råda bot på kliandet i huvudet.

Det är väl inte meningen att behandling av löss ska bli en klassfråga, precis som tandvården har blivit?

Själv är jag livrädd varje gång jag får ett brev från skolan där de ”varnar” för löss, då jag vet att månaden för mig och mina barn är tuff ekonomiskt ändå. 

Ska det verkligen se ut på det här sättet i Sverige? Att man inte har RÅD att avlusa sina barn? Eller ska det bli så illa att endast välbärgade familjer har råd och ”de andra” får dras med skiten i huvudena?

Johanna, tvåbarnsmor i Sundbyberg