Därför får patienter gå hem utan medicin

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2012-01-19 | Publicerad 2012-01-17

Apoteksbranschen: Slopa de stelbenta reglerna för vilka läkemedel vi får sälja

Två år efter omregleringen av apoteksmarknaden är målet om ökad tillgänglighet för Sveriges konsumenter uppfyllt. Från att ha haft näst sämst apotekstäckning

i Europa har Sverige nu fått fler än 300 nya apotek. Öppettiderna har ökat från i snitt 42 timmar i veckan till 53 timmar. Apotek har öppnat

i städer, förorter och landsbygd.

Antalet aktörer på apoteksmarknaden har ökat från en enda till fler än tjugo bolag. Apoteksföretagen konkurrerar med att erbjuda kunderna bättre tjänster, service och sortiment av produkter. Allt detta har skett utan ökade kostnader för samhället. Staten har inte, som vissa debattörer hävdar, lagt till pengar för att få fler apotek.

Faktum är att statens kostnader för läkemedel var 23,2 miljarder kronor år 2009 och 22,9 miljarder för året därpå. Skattebetalarnas kostnader har alltså sjunkit sedan omregleringen. Det rör sig dock fortfarande om mycket pengar och av varje läkemedelskrona går 80 öre till läkemedelsbolagen, vilket är högsta andelen i Europa.

Priserna på receptbelagda läkemedel sätts av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och är inget apoteksaktörerna kan påverka. Myndigheten fastställer både inköps- och försäljningspris för de läkemedel och varor som ingår i läke-

medelsförmånen. Mellanskillnaden mellan dessa två priser är apotekens handelsmarginal och ska täcka kostnaderna för rådgivning, patientsäkerhetsarbetet och de interna kvalitetssystemen.

Apoteken vill inget hellre än att erbjuda den bästa möjliga servicen till sina kunder och alltid ha de läkemedel som efterfrågas på lager. Det som få känner till, är att apoteken i dag inte har möjligheter att påverka hur eller när leveranserna av läkemedel sker. Det avgörs genom förhandling direkt mellan läkemedelsföretagen och myndigheten TLV.

I Sverige har vi i dag en mycket stelbent modell för generikautbyte (läkemedel där patentet gått ut och där apoteken är skyldiga att byta till den billigaste kopian). Generikautbytet är i grunden bra. Det sparar stora pengar åt samhället. Men utformningen påverkar starkt apotekens möjligheter att ha rätt läkemedel på lager och leder även till fler problem.

I och med att priserna sätts på månadsbasis av TLV och alla apotek är skyldiga att byta till denna medicin blir det täta förpackningsbyten som innebär stor förvirring bland patienterna, med felmedicinering som följd. Upp till 200 000 personer felmedicinerar på grund av generikamodellen. Bytena sker så ofta att leverantörerna inte hänger med och apoteken står därför ofta utan läkemedel att lämna ut till kunderna.

Så många som var 20:e patient får gå hem utan sin medicin. Apoteken måste få större möjlighet att ställa krav på bättre leveranser och en tryggare modell för utbyte.

På Sveriges apotek arbetar över 10 000 personer. De har alla en stor kompetens som de inget hellre vill än dela med sig av. Nu är det dags att ge apoteken de möjligheter som krävs för att de ska kunna ge kunderna så bra service som de förtjänar.

Vi vill ha en mer flexibel modell för billiga läkemedel, där man har möjlighet att välja och ställa krav på leverantörerna vad gäller tillgänglighet.

Om apoteken själva fick ingå

i avtal med leverantörerna skulle det resultera i hög tillgänglighet, bättre användning av skattemedel för att uppnå god hälsa samt lika stora kostnadsbesparingar som nuvarande system. Apoteken är de som känner sina kunder bäst och genom att ingå långsiktiga avtal med leverantörer kan de minska förvirringen och riskerna för felmedicinering genom att minska antalet utbyten för den enskilda patienten.

Johan Wallér