ÅSIKT

Många lärare med mig sågar betygskraven

Slutreplik från Isak Skogstad om kraven i skolan

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
De nya betygskraven togs fram för att vara lätta att förstå och förklara även utan flera års utbildning. Så är det inte, skriver debattören i en slutreplik.
DEBATT

SLUTREPLIK. Min debattartikel om problemen med de flummiga och ouppnåeliga kunskapskraven i den svenska skolan har väckt enorm uppmärksamhet. Jag har skrivit över hundra artiklar om skolan, men ingen har genererat ett lika omfattande och positivt gensvar. Medhållet har huvudsakligen kommit från yrkesverksamma lärare, men en hel del förtvivlade föräldrar som inte förstår hur de ska hjälpa sina barn har även hört av sig.

En replik med kritik mot mig har däremot inkommit från Pernilla Andersson Varga, som är lektor i pedagogik och utvecklingsledare på Center för Skolutveckling i Göteborg. Hon kritiserar mig på flera punkter som jag bemöter här:

  • För det första menar hon att jag ”vill tillbaka till gamla tider” och jag inte förstår att dagens kunskapssamhälle kräver mer än faktakunskaper. Det är svagt argument.
    Andersson Varga tycks ha missat att läsa den mängd forskning inom modern kognitionsvetenskap som visar att faktkaunskaper är nyckeln till mer abstrakta förmågor. En modern skola som vilar på vetenskaplig grund kan inte samtidigt ignorera evidens om hur inlärning fungerar.

  • För det andra menar Andersson Varga att min kritik mot de svårtolkade kunskapskraven inte är relevant, då ”dessa skrivningar främst är riktade till ämneslärare […] med 9-11 terminers universitetsstudier bakom sig”. Även det är ett svagt argument.
    Ett uttalat syfte med de nya kunskapskraven var just att de skulle gå att förstå av föräldrar.
    Faktum är att de till och med skulle gå att förklara för elever.

  • För det tredje menar Andersson Varga att jag inte ”förstår styrdokumentens struktur och hur de skall användas”. Med risk för att låta tjatig så är även det ytterligare ett svagt argument.
    Skolverkets utvärdering av de nya styrdokumenten visar att många lärare tycker det är oklart i vilken utsträckning de ska ta hänsyn till det centrala innehållet vid bedömning.

Därtill visar undersökningen att mindre än hälften av lärarna i grund- och gymnasieskolan upplever att kunskapskraven är otydliga.

De tillfrågade lärarna menar att det är svårt att tolka och konkretisera de ord som beskriver vad som skiljer betygsstegen åt.

Det är ju exakt dessa problem som jag adresserar i min artikel.

Avslutningsvis insinuerar Andersson Varga att jag inte riktigt litar på att lärarkårens ”didaktiska förmågor” och att en anledning till min kritik är min ”ringa erfarenhet av läraryrket”. Jag avböjer att bemöta dessa ad hominem-argument och väljer istället att fokusera på sakfrågan: Att styrdokumenten som den svenska skolan vilar på är otydliga och bygger på felaktiga uppfatntingar om hur inlärning i den mänskliga hjärnan fungerar.

Det är ett problem som vi måste adressera, inte ignorera.


Isak Skogstad, högstadielärare


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM