ÅSIKT

Michaela fick ingen framtid

DEBATT

Mormor Gunilla Wikström: Rädda liv – anmäl dig för donation

Foto: väntade förgäves Bara en vecka efter studentexamen insjuknade Michaela. I går ­begravdes hon. Gunilla Wikströms barnbarn blev bara 21 år. Efter mer än två år i kö för nya lungor orkade inte hennes kropp längre.

Mitt älskade barnbarn har dött.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Ett annat barn har fått nytt liv.

Men många fler barn ­skulle kunna räddas till livet om du som medmänniska anmäler dig som donator.

Jag läste om den lille pojken i Uppsala som har sjukdomen cystisk fibros. Han har fått ”nya” lungor och verkar nu må bra. Jag unnar verkligen grabben ett ”nytt” liv – ett friskare liv. Sjukdomen CF finns ju fortfarande kvar men kan hanteras.

Mitt barnbarn hade också cystisk fibros. Hon var en underbar tjej på drygt 20 år. Hon hade stora förhoppningar för livet om hon fått nya lungor.

Men hennes kropp orkade inte längre.

Hon dog för några dagar sedan.

För cirka två år sedan tog mitt barnbarn studenten trots sin svåra sjukdom. Hon hade en enorm vilja och bestämde sig för att klara av skolan.

En vecka efter examen orkade inte hennes lungor mer utan punkterades. Sedan vistades hon på sjukhus och blev allt sämre.

När Michaela dog hade hon stått i väntekö för lungtransplantation i över två år. Hennes tid rann sakta ut. Hon hade på senare tid ständigt respirator, slangar både här och där och på slutet sviktade njurarna också.

Varför fick hon aldrig chansen att få nya lungor, varför tog det sådan tid? Alltför lång tid. Och som hon fick lida – för att inte tala om hennes familj som dragit ett jättetungt lass.

Mitt barnbarn hade en vanlig blodgrupp men var liten till växten.

Varför fick hon vänta förgäves – i nästan tre år – när Uppsalapojken fick vänta i tre dagar? Ja, ingen kan svara på det. Vi runt henne tog på slutet bara en dag i taget, hoppet är ju som bekant det sista som överger en.

Men nu är det för sent.

För mitt barnbarn är det sedan några dagar för sent.

Men det finns andra barn som fortfarande hoppas, vars anhöriga tror att deras barn får en ny chans.

Så snälla svenska folk, anmäl er till donationsregistret!

För att ge någon annan ett liv värt att leva. Ni kan med organdonation få en del av den bortgångne att leva vidare i en annan människa och det skulle väl ändå kännas ganska bra?

Dagens debattör

Gunilla Wikström