Uppväxten bakom högre brottslighet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-23 | Publicerad 2011-03-22
Ny studie: Invandrares överrepresentation i statistiken beror på socioekonomiska faktorer
En unik undersökning från Stockholms Universitet visar att skillnader i registrerad brottslighet mellan invandrare, invandrares barn och svenskar till större delen kan förklaras av skillnader
i socioekonomiska resurser mellan dessa grupper.
Studien omfattar 66 330 personer som under åren 1990–1993 gick ut grundskolan i Storstockholm och som följdes upp fram till 2005.
I det undersökta materialet hade män födda i utlandet i genomsnitt 2,6 gånger fler registrerade brottsmisstankar än män födda i Sverige av svenska föräldrar. Bland kvinnor var motsvarande siffra 2,1.
Jämför man i stället svenskfödda barn till utlandsfödda föräldrar med svenskfödda barn till svenskfödda föräldrar var antalet brottsmisstankar cirka 2 gånger högre för män och 1,5 gånger högre för kvinnor. Dessa skillnader motsvarar dem som i tidigare undersökningar har redovisats av bland andra Brottsförebyggande rådet, Brå.
I motsats till tidigare studier visar emellertid den aktuella undersökningen att mellan 81 och 66 procent (beroende på ålder vid ankomsten) av skillnaderna i registrerad brottslighet för män och mellan 79 och 64 procent för kvinnor försvinner om man tar hänsyn till vissa resurser/brist på resurser i uppväxtmiljön. De relaterar till faktorer såsom uppväxt med en eller två föräldrar, antal syskon, föräldrars utbildning, föräldrars arbete/arbetslöshet och föräldrars disponibla inkomst samt sociala förhållanden i det bostadsområde man har växt upp.
Skillnaden i registrerad brottslighet mellan födda i Sverige av svenskfödda föräldrar och födda
i Sverige av föräldrar födda i utlandet minskar vid kontroll för samtliga av de ovan nämnda variablerna med sammanlagt cirka 81 procent för män och 97 procent för kvinnor. För kvinnor i denna grupp försvinner alltså skillnaden i registrerad brottslighet praktiskt taget helt när hänsyn tas till uppväxtmiljö.
Sammanfattningsvis visar alltså denna studie, i motsats till tidigare undersökningar där man inte haft tillgång till lika omfattande uppgifter om sociala bakgrundsförhållanden hos undersökta populationer, att den genomsnittliga registrerade brottsligheten hos invandrare och svenskar från liknande socioekonomiska omständigheter är ganska lika.
Den viktigaste orsaken bakom skillnaderna i registrerad brottslighet mellan grupperna är sådana skillnader i uppväxtmiljö som relaterar till familjens resurser. Även typ av bostadsområde tycks ha en viss betydelse.
Slutligen bör påpekas att de återstående skillnaderna i registrerad brottslighet mellan de undersökta grupperna, som inte kan förklaras med ovan nämnda socioekonomiska faktorer, inte är systematiskt relaterade till individers födelseländer. Individer med samma födelseland och/eller från samma immigrationsvåg har olika brottsmönster. Hypotesen att brottslighet hos olika invandrargrupper skulle kunna förklaras med kulturskillnader får alltså inte stöd.
Jerzy Sarnecki
Ryszard Szulkin