Debatt

Sex myter som styr dagens klimatpolitik

20 forskare: Politikerna måste våga fatta de jobbiga besluten

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Vi uppmanar våra politiker att visa ett ledarskap som tar klimatkrisen på allvar. Det finns en rädsla för att förlora väljare om man ställer krav på livsstilsförändringar – men det är nödvändigt, skriver 20 forskare.
Vi uppmanar våra politiker att visa ett ledarskap som tar klimatkrisen på allvar. Det finns en rädsla för att förlora väljare om man ställer krav på livsstilsförändringar – men det är nödvändigt, skriver 20 forskare.

DEBATT

DEBATT. De globala utsläppen behöver minska med närmare 8 procent per år och vi som rikt land med höga utsläpp behöver minska ännu snabbare.

Sedan Parisavtalet har vi svenskar bara minskat våra konsumtionsbaserade utsläpp med i medeltal 0,8 procent per år (före coronapandemin). 

Miljömålsberedningen utreder hur Sverige bättre kan leva upp till våra klimatåtaganden. Nu är uppdraget att föreslå hur konsumtionsbaserade utsläpp kan minskas.

Utsläpp från vår livsstil som kommer från varor som produceras i andra länder eller från utrikes flygresor ska också inkluderas i målen. Det är så mycket som 60 procent av våra utsläpp.

Vi vill nu uppmana våra politiker att visa ett ledarskap som tar krisen på allvar. Det finns en rädsla för att förlora väljare om man ställer krav på livsstilsförändringar, men det är nödvändigt. Här slår vi hål på några myter som förhalar omställningen.

Myt 1. Vi kan låta bli att ställa om eller bara göra det lite grann.

Det kan vi inte. Om vi inte ställer om på ett klokt och ordnat sätt så kommer klimatförändringarna att se till att vi får göra det ändå, men, kaotiskt, dyrare och svårare.

Myt 2. Vi kan få allt.

Små barn har ofta svårt att begripa att man inte kan få allt. Sedan växer de flesta av oss upp. Men det verkar notoriskt svårt att begripa att vi inte kan göra den nödvändiga klimatomställningen utan livsstilsförändringar. Nu behövs ett modigt ledarskap som tar långsiktigt ansvar, även om det smärtar.

Myt 3. Teknikutvecklingen kommer att rädda oss.

Vi måste satsa stenhårt på klimatvänlig teknik, men det är aldrig ett giltigt argument för att inte också minska vår konsumtion. Bättre energiöverföringskapacitet, kommersiellt elflyg, havsbaserad vindkraft, koldioxidinfångning och kärnkraft; alla dessa lösningar tar från flera år till flera decennier att bygga. Det är lösningar som har sin potential på lång sikt, men vi måste också minska utsläppen nu.

Myt 4. Biobränslen kan lösa alla problem.

Klimatet bryr sig inte om koldioxiden kommer från kol i berggrunden eller från skogsråvara. Den stannar i atmosfären under århundraden och att återbinda koldioxiden i mark eller växtlighet tar för lång tid. Dessutom räcker biobränslena inte till allt vi vill, inte ens i ett skogrikt land som Sverige. Biobränslen behövs, men man kan inte trolla med dem.

Myt 5. Vi är ju redan så duktiga.

Visst har vi i Sverige en hel del klimatvänlig teknik och har (haft) hög svansföring i klimatpolitiken. Men våra utsläpp är i genomsnitt nästan dubbelt så höga som världsgenomsnittet och många av oss svenskar tillhör de tio procenten i världen som står för hälften av utsläppen.

Även inom Sverige är skillnaderna stora och de som har lägst inkomster, och redan minst utsläpp, har stått för den största utsläppsminskningen medan de allra rikaste till och med ökat sina utsläpp. Det motiverar styrmedel som inkluderar ett rättviseperspektiv, till exempel en progressiv flygskatt.

Myt 6. Vi är så försumbart små att våra utsläpp inte spelar någon roll.

Visst är Sverige ett litet land och visst är våra utsläpp, trots att de är höga per capita, en bråkdel av de globala. Vår möjlighet att påverka är genom att gå före och visa vägen. Om vi inte lever som vi lär förlorar vi den viktigaste tillgången i den globala klimatpolitiken – förtroendet för våra argument.

Nu finns möjligheten att komma överens politiskt i Miljömålsberedningen. Schabbla inte bort den chansen med låtsasargument.


Mats Björk, professor i marin växtfysiologi och forskare i naturliga kolsänkor, Stockholms universitet
Jonna Bornemark, professor i filosofi, Södertörns högskola
David Collste, fil dr, hållbar utveckling och nationalekonomi, Stockholm Resilience Centre
Thomas Dahlgren, fil dr, forskare i marinbiologi, Göteborgs universitet
Magnuz Engardt, docent i meteorologi
Karin Gerhardt, fil dr. forskare i hållbara matsystem, Sveriges lantbruksuniversitet
Paul Glantz, docent i atmosfärsvetenskap, Stockholms universitet
Mats Grahn, professor i evolutionsbiologi, Södertörns högskola
Caroline Greiser, fil dr i ekologi med fokus på klimat och biologisk mångfald
Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi, Stockholms universitet
Flora Haidu, docent i landsbygdsutveckling, Sveriges lantbruksuniversitet
Jennifer Hinton, fil dr, forskare inom hållbarhetsvetenskap och ekologisk ekonomi
Stig-Olof Holm, lektor i ekologi, Umeå universitet
Henrik Lagerlund, professor i teoretisk filosofi, Stockholms universitet
Valentina Nakic, doktorand i miljösystemanalys, Chalmers tekniska högskola
Kimberly Nicholas, docent i hållbar utveckling, Lunds universitet
Romina Martin, dr rer nat, forskare inom hållbarhetsvetenskap, Stockholms universitet
Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi, Stockholms universitet
Johannes Stripple, docent i Statsvetenskap, Lunds universitet
Maria Wolrath Söderberg, fil dr i retorik med fokus på klimatargumentation


Flera av forskarna är medlemmar i nätverket Researchers Desk


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

ANNONS

Undernäring dödar barn - din gåva kan rädda liv.

Extern länk från UNICEF

Klicka här

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Klimatförändringarna

LÄS VIDARE

DEBATT Vi måste visa de unga att klimatet kan räddas

ÄMNEN I ARTIKELN

Klimatförändringarna

Klimatpolitik

Klimat & miljö

Jonna Bornemark

Klimatförändringar

Klimatpåverkan

Klimathotet