ÅSIKT

Strongt att gå i strejk

DEBATT

Syndikalisten Lars Hammarberg: Gör om arbetsrätten

Foto: "Ett självklart sätt att svara på en stridshandling är en stridshandling som motåtgärd. Den möjligheten förvägras nu de anställda på Connex", skriver Lars Hammarberg.

Uppsägningen av klubbordförande Per Johansson vid Stockholms tunnelbana visar med all önskvärd tydlighet på bristerna i den svenska arbetsrättslagstiftningen.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Lars Hammarberg är generalsekreterare för SAC-syndikalisterna.

Det är inte så, som näringslivet ofta hävdar, att anställningsskyddet är för starkt.

I verkligheten ligger arbetarna och fackföreningarna alltid i underläge gentemot arbetsgivarna.

Trots styrelserepresentation och medbestämmande enligt lag, är det fortfarande arbetsgivarna som har den slutgiltiga rätten att leda och fördela arbetet och att anställa och säga upp arbetare. Ett anställningsavtal är inte ett kontrakt mellan två jämbördiga parter – inte kollektivavtalet heller, för den delen.

Förutom den rent moraliska frågan – att Connex låter vinstintresset och arbetsledningsintresset väga tyngre än de anställdas och passagerarnas säkerhet – så visar uppsägningen av Per Johansson på brister inom anställningsskyddet, föreningsrätten, strejkrätten och yttrandefriheten.

När en arbetsgivare säger upp eller avskedar en anställd finns det alltid ett kryphål om företaget förlorar målet i arbetsdomstolen. Det kryphålet möjliggör för arbetsgivaren att, även om domstolen fattat beslut om att uppsägningen är olaglig, vägra följa domslutet genom att betala maximalt 32-48 månadslöner. På så sätt finns det alltid en möjlighet att bli av med fackligt aktiva på osakliga grunder.

Denna möjlighet måste göras mer restriktiv. Att säga upp fackliga förtroendemän och fackligt aktiva enbart på den grunden, kan inte berättiga till möjligheten att utnyttja ”kryphålet” i lagen om anställningsskydd. En annan rättstillämpning krävs. Däremot kan det finnas legitima skäl att behålla den möjligheten, om förhållandet mellan en anställd och arbetsgivaren nått en punkt där vidare anställning är omöjlig, p g a exempelvis en olöslig personlig konflikt, utan facklig grund. Som alltid måste målsättningen vara att arbetsgivaren och fackföreningen eller den anställde gör upp om detta i en egen förlikning.

Att säga upp en facklig företrädare eller en fackligt aktiv är inte en fråga mellan den anställde och arbetsgivaren. Det är en attack mot företrädarens fackförening och de anställda som kollektiv. Det är – om man så vill – en stridshandling, jämförbar med en lockout eller strejk.

Svensk arbetsrätt ger dock inte de anställda någon rätt till lagliga motåtgärder. Det visar på obalansen i förhållandet mellan arbetsgivare och anställda. Ett självklart sätt att svara på en stridshandling är att vidta en stridshandling som motåtgärd. Den möjligheten förvägras nu de anställda på Connex. I stället kommer frågan om uppsägningen genom arbetsrättslagstiftningens utformning att lyftas från de direkt berörda på arbetsplatsen till den juridiska sfären – till tvisteförhandlingar och en eventuellt långdragen rättsprocess.

Torsdagen den 6 oktober gick ändå ett stort antal tunneltågförare ut i en vild, dvs olaglig, strejk för att visa sitt missnöje med uppsägningen. Det är strongt gjort med tanke på att olagliga strejker kan straffas med böter.

Detta visar på behovet av reformeringar av arbetsrätten:

Att yttrandefriheten måste stärkas i fackliga frågor

Att tillämpningen av anställningsskyddslagens kryphål måste göras mer restriktiv när uppsägningar bottnar i osaklighet och facklig aktivitet

Att fackliga rättigheter måste respekteras av arbetsgivarna

Att strejkrätten måste liberaliseras vid liknande stridshandlingar från arbetsgivarhåll

Att fredsplikten och varseltiden som en följd av detta måste inskränkas, så att de anställda ges möjlighet att vidta motåtgärder

Lars Hammarberg , generalsekreterare SAC-syndikalisterna