Frågorna om Estonia som måste besvaras

E-gruppen: Handlar det om försvarshemligheter?

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Varför är M/S Estonia omgärdad av mycken sekretess till exempel hos Säpo, Must, KSI och UD? Det är en av frågorna som  Henrik S Järrel från riksdagens Estoniagrupp ställer tillsammans med advokaten Per Björkman.
Foto: TT
Varför är M/S Estonia omgärdad av mycken sekretess till exempel hos Säpo, Must, KSI och UD? Det är en av frågorna som Henrik S Järrel från riksdagens Estoniagrupp ställer tillsammans med advokaten Per Björkman.

DEBATT. Estoniagruppen (E-gruppen) vid Sveriges riksdag bildades högst informellt och ideellt år 2000 av ett antal dåvarande ledamöter – upplysta av utomstående experter och sakkunniga.

Vi ansåg inte att den officiella haverikommissionens (JAIC, Joint Accident Investigation Commission) slutsatser rörande orsaken till fartygets hastiga sjunkförlopp var tillfredställande.

Till gruppen anslöt sig efterhand olika företrädare för anhöriga, andra berörda engagerade och intresserade personer.

E-gruppen har under åren i stället för att odla diverse konspirationsteorier konsekvent ägnat sig åt att söka identifiera, formulera och begära svar på frågor kring förlisningen och det juridiskt-administrativa sätt på vilket haveriet hanterats av statsmakterna och berörda myndigheter.  

Gruppen består i dag av ett trettiotal personer med olika kompetens, däribland några nuvarande och f d riksdagsledamöter, och möts fyra till sex gånger per år då oftast någon utomstående gäst bjudits in för att, om möjligt, belysa en eller annan fråga som pockar på ett svar eller en förklaring.


Här följer exempel på några frågor av karaktären ”varför” som alltjämt hänger obesvarade i luften, enligt E-gruppen. Notera alltså att det rör sig om en civil passagerarfärja i reguljär trafik under fredstid mellan Sverige och Estland.

  • Varför avstod en rättsstat från att tekniskt fullt möjligt bärga fartyget (på blott 80–90 meters djup), ta hand om sina omkomna medborgare och ”gå till botten” med att sakligt, öppet och opartiskt fastställa den hastiga förlisningsorsaken?

  • Varför tillsattes en handplockad parts- och intressesammansatt haverikommission i stället för en öppen oberoende och opartisk internationell haveriutredning? 

  • Varför är M/S Estonia omgärdad av så hög sekretess till exempel hos Säpo, Must, KSI (Kontoret för särskild inhämtning) och UD?

  • Varför har en del dokumentära videoband från dykningar på Estonia (enligt Sjöfartsverket) "bara förkommit"?

  • Varför har en okänd tredje part berett sig tillträde till bildäcket – i sökande efter vad? – veckorna efter förlisningen?  

  • Varför utformades Johan Hirschfeldts utredningsuppdrag så att frågan om M/S Estonia hade en militär last ombord under olycksnatten inte kunde besvaras?  

  • Varför förstörde Hirschfeldt på eget initiativ underlaget till sin utredning (ovanlig åtgärd som inte ingick i uppdraget)? 

  • Varför verkar det finnas försvarshemligheter knutna till en civil passagerarfärja i reguljär trafik under fredstid?

  • Varför är den svenska regeringen avvaktande till en ny grundligare utredning kring Estonias förlisning som såväl Estland som Finland säger ja till sedan det ”nya” hålet upptäckts på fartygets styrbordssida?

  • Varför skulle fartyget övertäckas med betong?

  • Varför stiftades en ovanlig lag om gravfrid/dykförbud för svensk del på ett fartyg som ligger på internationellt farvatten medan själva gravfridsavtalet – som bland andra nationer Estland och Finland undertecknat – inte specifikt förbjuder dykningar i sig?

  • Varför får man intrycket att det finns något att dölja när man inventerar de många obesvarade frågor som kringgärdar M/S Estonias förlisning?


Henrik S Järrel, f d riksdagsledamot (M), ordförande E-gruppen
Per Björkman, advokat 


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE