Debatt

Er klimatpolitik håller inte, Ulf Kristersson

Forskare: Ni försöker ständigt hitta nya skäl att ”vänta tills i morgon”

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Foto: TT (Montage)
Är Moderaternas klimatpolitik för konservativa möjlig? Nej, vi tror att den riskerar att försvåra och i värsta fall förhindra den svenska klimatomställningen, skriver Eric Brandstedt och Henrik Thorén.

DEBATT. I en intervju i Expressen uttrycker Moderaternas partiledare Ulf Kristersson en oro inför dagens klimatpolitik. ”Jag är rädd för att de egentligen säger åt oss att sluta leva”, säger han.

Skälet är inte att Moderaterna är emot klimatomställningen – de har ju trots allt undertecknat det klimatpolitiska ramverket – utan för att de anser att klimatpolitiken går för långt och för snabbt. Enligt Kristersson ska klimatpolitiken inte leda till några dramatiska förändringar. 

Moderaterna själva kallar det en ”klimatpolitik för hoppfulla”, men det är så klart först och främst en politik för konservativa. Frågan är om det ens är en möjlig hållning?

Senast år 2045 ska Sverige vara fossilfritt. För att uppnå denna målsättning krävs mycket omfattande förändringar: fossila bränslen måste fasas ut från bland annat industri- och transportsektorn och stora investeringar i en fossilfri energi-infrastruktur är nödvändiga. Är det förenligt med den konservativa ambitionen?

Vi tror inte det. Vi tror att Moderaternas klimatpolitik riskerar att försvåra och i värsta fall förhindra den svenska klimatomställningen.

Omsorgsfullt dolt bakom formuleringar om kostnadseffektivitet och omtanke om landsbygden för Moderaterna i själva verket en undflyende politik där det rationella alltid är att göra så lite som möjligt, sen, och helst av någon annan. Således finner Moderaterna hela tiden anledning att avvakta och skjuta upp omställningsarbetet.

Ett exempel är Moderaternas hållning till bensinskatten, som de nu vill sänka. De vill förvisso också bygga ut infrastruktur för alternativa bränslen med lägre klimatutsläpp, men alltså samtidigt subventionera klimatkostnaderna från utsläpp från fossildrivna fordon.

Ingen ska behöva göra några livsstilsförändringar. Allt är som det alltid varit.

Ett annat exempel är Moderaternas hållning till flygskatten, som de vill avskaffa. De vill förvisso i stället undersöka möjligheterna till att reformera Chicagokonventionen, det internationella avtal som Sverige skrivit under och som omöjliggör en mer riktad skatt på fossila flygbränslen. Enligt bedömare är utsikten för att detta avtal skulle kunna reformeras i en sådan riktning obefintlig.

Flygskatten är ett av få realistiska alternativ för att se till att flyget står för sina klimatkostnader.

Ett tredje exempel är Moderaternas hållning till kärnkraft, som de vill bygga ut. Kristersson säger i intervjun att ”det är en tragedi att vi först avvecklar Barsebäck … och nu Ringhals 1 och 2”. Att det sker som en följd av att kärnkraften inte är ekonomiskt gångbar nämner han inte. Det finns i själva verket många skäl till att vara skeptisk till kärnkraftens roll i en hållbar omställning. Olycksrisken är inte försumbar och avfallsfrågan alltjämt olöst. Dessutom är det inte en förnybar energikälla. 

Moderaterna framställer sin klimatpolitik som beslutsam och målmedveten, men den är i själva verket velig och undflyende. Den för tankarna till en som bestämt sig för att börja motionera och leva mer hälsosamt, men som hela tiden hittar nya skäl att vänta tills i morgon. 

Problemet med Moderaternas klimatpolitik är inte grundprinciperna i sig. En framgångsrik klimatpolitik bör präglas av sådant som målmedvetenhet, och att maximera klimatnyttan är av uppenbara skäl önskvärt.

En konservativ klimatpolitik borde inte vara en självmotsägelse. Men konservatismen kan inte bli reaktionär och en ursäkt för att bevara status quo. Kontrollmekanismer och utvärdering får inte bli ett medel för att förhala och försinka. För att bevara vår värld måste vi förändra vårt samhälle.


Eric Brandstedt, fil. dr. i filosofi, forskar om klimaträttvisa, Göteborgs Universitet och Institutet för Framtidsstudier, Stockholm. Medlem i Arbetarrörelsens forskarnätverk.
Henrik Thorén, forskare i vetenskapsfilosofi och hållbarhet, Helsinki Institute of Sustainability Science, Helsingfors, Finland


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.