Debatt

Skolkoncernerna ratar svenska landsbygden

S: Vinstintresset styr var friskolorna etableras

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

socialde
socialde

DEBATT

DEBATT. Det är knappast längre en nyhet att Sverige har ett av världens mest marknadsstyrda skolsystem.

Mindre känt är att skolkoncernerna numera dominerar nyetableringen av fristående skolor och systematiskt ratar landsbygden.

Av 36 beviljade ansökningar om att starta en fristående friskola förra året kom hela 34 från aktiebolag. 23 av dessa ingick i en skolkoncern och närmare hälften av dem ingick i en och samma megakoncern.

Och av de 517 grundskolor som ägdes av ett aktiebolag i mars 2021 återfinns bara ett fåtal i landsbygdskommuner.

Mönstret blir ännu tydligare om vi tittar på de vinstdrivande skolkoncernerna: Internationella Engelska skolan har 38 skolor, men inga återfinns i landsbygdskommuner.

Samma gäller hos stora skolkoncerner som Kunskapsskolan, Atvexa, Jensen Group och Dibber: Många skolor i eller kring större städer men inte en enda på landsbygden.

Skolkoncernerna ratar landsbygden och söker sig till och runt ikring städerna där det finns mest skolpeng att hämta. Med en kombination av möjlighet till obegränsade vinstuttag och svag offentlig styrning får vinstintresset styra var friskolekoncernerna etablerar sina skolor.

Upplägget är dyrt och ineffektivt för skattebetalarna men en guldgruva för de vinstdrivande skolkoncernerna.

Detta är tyvärr helt i linje med den marknadslogik som styrt svensk skola under lång tid. Regeringen har sett till att göra skärpningar de senaste åren, men i grunden är det offentligas insyn i fristående skolor fortfarande svagt, trots att de finansieras av skattemedel.    

Nyligen röstade en utskottsmajoritet med M och SD i spetsen emot att offentlighetsprincipen även ska gälla fristående skolor.

Att fristående skolor i dag systematiskt överkompenseras för ett ansvar och kostnader de inte har, som utredningen ”En mer likvärdig skola” visat, driver på koncernernas expansion och dränerar kommunernas ekonomi.

När kostnaden per elev ökar i de kommunala skolorna för att en friskola etablerat sig och fler skolplatser står tomma, får friskolan rätt till ännu högre skolpeng.

Om den kommunala skolan därefter går med underskott, ska friskolorna kompenseras för det också, trots att de inte har fått några ökade kostnader.

Det blir en ond cirkel som kommunerna får väldigt svårt att ta sig ur ifrån och det blir barnen som går i de kommunala skolorna som blir lidande när kommunerna måste skära ner.

Socialdemokraterna har under lång tid varit kritiska till att skolan har gjorts till en marknad och nu ser vi inte bara lärare, rektorer och forskare – utan även liberala debattörer och politiker – kritisera marknadsstyrningen av skolan.

Marknadsstyrningen har nått vägs ände och allt fler inser det. Inget annat land i världen har tagit efter Sveriges skolsystem, men det hindrar inte M, SD och en allt rikare friskolelobby att högljutt försvara det.

Vi socialdemokrater vill att samhället återtar kontrollen över skolan från marknaden. Det är behovet av utbildning och att fler elever klarar skolan som ska styra skolans utveckling, inte vinstjakt.

Inför vår kongress har partistyrelsen lagt en rad förslag som skulle göra upp med avarterna på skolmarknaden och se till att alla skolor är bra skolor:

  • Förbjud vinstuttag ur skolan. De gemensamma skattepengar som investeras i skolan ska gå till elever och lärare, inte skolkoncernernas privata vinster.
  • Gör om skolpengen från grunden så att den kompenserar kommunala skolor för det större lagstadgade samhällsansvar de har och så att resursfördelningen tar hänsyn till skolornas fasta kostnader, vilket skulle gynna mindre skolor, inte minst på landsbygden, som i dag har svårt att överleva på grund av skolpengens utformning.
  • Samhällets och elevernas behov – inte möjligheten att tjäna pengar – ska styra planering och dimensioneringen av skolor. Ett kommunalt veto mot friskoleetablering ska införas.
  • Offentlighetsprincipen ska gälla även friskolor.
  • Skolvalet behöver bli rättvist. En gemensam antagning som både omfattar kommunala och fristående skolor ska införas och kötid ska inte få användas som urvalskriterium.

I november samlas vi till kongress för att fatta beslut om hur vi bygger landet med kunskap.

Vi socialdemokrater vill ta Sverige framåt tillsammans. Då måste skolans fokus vara på våra barns utbildning och lärande, inte vinstjakt.


Anna Ekström, utbildningsminister och föredragande på partikongressen (S)
Gunilla Svantorp, utbildningsutskottets ordförande (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Skola & utbildning

LÄS VIDARE

DEBATT Fler än någonsin väljer att plugga i en friskola

ÄMNEN I ARTIKELN

Skola & utbildning

Utbildningspolitik

Socialdemokraterna

Anna Ekström