Debatt

Risk för massutlämning till Turkiet efter valet

Debattören: Än kan S stå upp emot Erdogan

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Sverige har ingått ett avtal med svepande formuleringar som hämtade ur den turkiska terrorlagstiftningen. Det innebär att Sverige godtar Turkiets definition av terrorism. Denna definition ligger till grund för fängslandet av uppemot 40 000 folkvalda politiker, journalister, författare, musiker och kritiker av Erdogans högernationalistiska islamistregering, skriver  Bahman Garemani.
Sverige har ingått ett avtal med svepande formuleringar som hämtade ur den turkiska terrorlagstiftningen. Det innebär att Sverige godtar Turkiets definition av terrorism. Denna definition ligger till grund för fängslandet av uppemot 40 000 folkvalda politiker, journalister, författare, musiker och kritiker av Erdogans högernationalistiska islamistregering, skriver Bahman Garemani.

DEBATT

DEBATT. Det har inte undgått någon vilken oro och rädsla som Sveriges avtal med Turkiet skapat hos kurder i Sverige.

Trots Magdalena Anderssons påstående om att det inte finns anledning till oro ger regeringens agerande innan och efter avtalet anledning att hävda att det kommer få långtgående konsekvenser för kurder och för Sverige.

Är då kurdernas rädsla grundad i paranoia eller misstro mot svenska myndigheter?

Nej, rädslan är grundad på ordalydelsen av avtalet, på tidigare erfarenheter av behandlingen av kurder efter mordet på Olof Palme och på det faktum att svenska regeringar ingår avtal med avsikt att tillämpa dem till fullo.

I avtalet bekräftar Sverige inte bara Turkiets syn på PKK som en ”terroristorganisation”, utan även förbinder sig att motarbeta ”alla andra terroristorganisationer” och även ”aktiviteter av individer i grupper eller nätverk som är kopplade till eller inspirerade av dessa terroristorganisationer”.

Sverige förbinder sig också att bekämpa ”desinformation och aktiviteter som uppmanar till våld mot Turkiet”.

Och än mer problematiskt är att Sverige även förbinder sig att tillsammans med Turkiet ”etablera en gemensam, strukturerad dialog- och samarbetsmekanism i alla styrande nivåer, inklusive rättsväsende och underrättelseorgan, att stärka samarbetet kring antiterrorism…”

Sverige har ingått ett avtal med svepande formuleringar som hämtade ur den turkiska terrorlagstiftningen. Det innebär att Sverige godtar Turkiets definition av terrorism.

Denna definition ligger till grund för fängslandet av uppemot 40 000 folkvalda politiker, journalister, författare, musiker och kritiker av Erdogans högernationalistiska islamistregering.

Dessutom innebär omnämnandet av kurdiska organisationer i Syrien i termer av ”hot mot Turkiets nationella säkerhet” att Sverige i praktiken ställer sig bakom den turkiska politiken gentemot kurder.

En politik som går ut på att förneka kurdernas mest grundläggande politiska och kulturella rättigheter i Turkiet och även invadera grannländerna, om kurder tillerkänns rättigheter.

Vad beträffar kurder i Sverige tror jag att tillämpningen av avtalet kommer medföra stora svårigheter för och även kriminalisering av kurdiska politiska och möjligen kulturella aktiviteter.

Även åsiktsyttringar till stöd för kurdernas rätt till självbestämmande kan komma, i enlighet med avtalet, att likställas med ”terrorism” och/eller ”uppmaning till våld”.

Magdalena Anderssons syfte med avtalet var att föra bort Natofrågan från dagordningen i valrörelsen. Hon har lyckats med det.

Jag tror att statsministern, av valtaktiska skäl, inte ännu vill lämna alla ut de 73 personer som Erdogan kräver.

Hennes avtal med Erdogan och undanglidande svar på frågan huruvida Turkiet är en riktig demokrati – trots 40 000 politiska fångar och avsaknad av rättssäkerhet – ger anledning att befara ytterligare eftergifter och massutlämningar till Turkiet efter valet.

Erdogan påstår att Sverige redan utlämnat 3 av de 73 personer han krävt. Turkiet, medvetna om valet, ser en möjlighet till ytterligare utpressning av regeringen och kräver därför ytterligare utlämningar.

Men trots att regeringen har tillmötesgått samtliga krav från Erdogan tror jag att Turkiet hellre vill se en högerregering i Sverige. Detta mot bakgrund av Moderaternas tidigare obefintliga engagemang för mänskliga rättigheter.

På grund av detta uppfattar nog regeringen i Ankara en Moderatledd regering som villig att gå ännu längre i eftergiftspolitiken gentemot Turkiet.

Samtidigt finns det bland socialdemokrater ett betydande missnöje med avtalet och Socialdemokraterna lär sannolikt efter valet bli beroende av Vänsterpartiets och Miljöpartiets stöd, partier som är klart kritiska till avtalet.

Det är därför Turkiet stödjer partiet Nyans ”valarbete” i såväl Turkiet som i Somalia och Bosnien i syfte att förmå muslimska väljare att inte rösta på socialdemokraterna och de partier som kan tänkas ingå i en socialdemokratisk regering.

Den omotiverade terrorstämplingen av PKK har redan möjliggjort för Turkiet att legitimera förtrycket av kurder, fängslandet av 40 000 politiska fångar, invasionen och ockupationen av delar av norra Syrien och avfärdandet av alla politiska lösningar.

Statsministerns avtal med Erdogan ger ännu mer legitimitet åt Turkiets fortsatta förtryck och krig mot kurder samt legitimerar turkisk invasion av kurdiska norra Syrien. Där Turkiet och syriska jihadister redan etniskt rensat regionen Afrin och fördrivit 300 000 kristna, kurder och yezidier från sina hem.

Sveriges avtal med Turkiet är – för att parafrasera Heinrich Heine – bara förspelet. Det börjar med en avsiktsförklaring och slutar med ett helvete.

Avtalet legitimerar ytterligare förtyck och krig. Avtalet medför också en obeskrivlig rädsla bland tiotusentals människor här i landet. Och Turkiet ges därigenom inflytande över svensk politik och lagstiftning.

Än är det inte försent för regeringen att i handling visa att försvaret av mänskliga rättigheter och makten över den inhemska lagstiftningen inte är förhandlingsbara.

Det kräver dock trofasthet mot de värderingar Socialdemokraterna påstår sig stå för och ett slut på den förnedrande eftergiftspolitiken gentemot högernationalisten och islamisten Erdogan.


Bahman Garemani, statsvetare och oberoende debattör


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Somalia

LÄS VIDARE

DEBATT: Kurdutlämningar skulle bli en skam för Sverige

ÄMNEN I ARTIKELN

Somalia

Ankara

Olof Palme

Turkiet

PKK

Afrin

Terrorism