Självvalt livsslut är den yttersta frihetsfrågan

Debattörerna: Staten bör utreda om aktiv dödshjälp

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Frågan om aktiv dödshjälp blir särskilt aktuell för personer med terminal sjukdom, där den palliativa vården visat sig otillräcklig. Det är varje människas rätt att bestämma över sitt eget liv, intill den sista dagen, skriver debattörerna.
Foto: TT
Frågan om aktiv dödshjälp blir särskilt aktuell för personer med terminal sjukdom, där den palliativa vården visat sig otillräcklig. Det är varje människas rätt att bestämma över sitt eget liv, intill den sista dagen, skriver debattörerna.

DEBATT. I veckan rapporterade DN om en svårt sjuk man som avslutade sitt liv här hemma i Sverige med hjälp av en svensk läkare och i sällskap med den närmsta familjen.

Pandemin hade satt stopp för mannens resa till Schweiz där självvalt livsslut, eller aktiv dödshjälp som det också kallas, är tillåten i motsats till i Sverige. Den svenska läkaren riskerar därmed att förlora sin legitimation.

“Två minuter efter att jag fick diagnosen tänkte jag: Jag vill ha kontroll över hela mitt liv. Inklusive döden.”, berättade mannen för DN.

Men den kontrollen överlåter vi inte till en enskild människa. I stället riskerar den assisterande läkaren påföljder.

Självvalt livsslut är i grunden en frihetsfråga. En individs självbestämmande är viktig i livets alla skeden, intill den sista dagen. Frågan blir särskilt aktuell för människor med terminal sjukdom där palliativ vård inte visat sig vara tillräcklig.

Den svenska debatten om dödshjälp har gått i vågor sedan 1970-talet. Statens medicinsk-etiska råd (Smer) aktualiserade frågan om utredning och införande av dödshjälp i Sverige senast 2017.

Smers rapport Dödshjälp – en kunskapssammanställning (2017:2) syftade till att bidra till en mer faktabaserad debatt, i synnerhet i takt med att allt fler länder nu har infört dödshjälp och redovisat sina erfarenheter. Utifrån kunskapssammanställningen om forskning och statistik kring dödshjälp i andra länder värderade Smer stödet för vanligast förekommande fakta- och värdeargument.

Värdeargumenten inrymmer exempelvis frågan om människor har en rätt att besluta över sin egen död som ska respekteras eller om det alltid är fel att avsiktligt avsluta en människas liv. Faktaargumenten inbegriper inte minst om den palliativa vården förmår, eller inte förmår, att ta hand om de svåraste symtomen i livets slutskede.

Vi anser att en statlig utredning bör undersöka om någon av de olika modeller som tillämpas i andra länder även bör bli tillåten i Sverige.

En modell som är särskilt intressant är den som har använts i Oregon. Där kan en läkare skriva ut en stark medicindos till en patient som har högst sex månader kvar att leva.

Efter noggrant övervägande och om de högt ställda kraven är uppfyllda får patienten sedan själv välja att ta medlet. Cirka en tredjedel av patienterna tar aldrig den utskrivna medicinen, men kan ändå vila i tryggheten att möjligheten finns.

Självvalt livsslut är en svår etisk fråga, men det innebär inte att vi kan blunda för den. I stället behövs en grundlig utredning som undersöker möjliga vägar framåt. Liberalerna kommer lägga fram en motion i riksdagen under hösten där vi föreslår just detta.

Redan för över 100 år sedan skrev Hjalmar Söderberg att dagen ska komma då rätten att dö bli erkänd som en långt viktigare och mer oförytterlig människorätt än rösträtten. Även om vi inte är där ännu är det hög tid att frågan utreds.

En utredning om dödshjälp är en klok och öppensinnad väg för varje människas rätt att äga och styra sitt eget liv, intill den sista dagen.


Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L)
Christoffer Heimbrand, riksordförande Liberala Studenter


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad: