Högerpolitik fördärvar den svenska skolan

Debattörerna: Nu har S chansen att bli det nya skolpartiet

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Foto: TT
Befintliga lärare förskräcks och ser sig om efter andra jobb, och studenterna undviker att söka sig till lärarutbildningarna. Det är vad högervridningen av de svenska skolan har inneburit, skriver Ann-Christine Furustrand och Rolf Ekelund.

DEBATT. Många borgerliga skolpolitiker hävdar att de förbättrade svenska resultaten i Pisa-undersökningen 2018 beror på att Alliansens skolreformer under de senaste decennierna nu bär frukt.

Faktum är att de nya Pisa-resultaten snarare kan ses som en bekräftelse på att eleverna lärt sig att hantera test än att elevernas kunskaper förbättrats.

Professorn Sven Sjøberg vid Oslo universitet säger så här i en intervju: ” … jag tror att Pisa är i färd med att mista något av den kraft det hade. I Norge är det många partier som vill gå ur. Testen. Mätbarheten. Allt det där är barn av Pisa och när man gång på gång ropar på vargen och pratar om kris, då tröttnar man till slut.”

Det är de ständiga bedömningarna, testerna och proven, inklusive de nationella, som fördärvat den goda skola vi en gång hade i Sverige.

Såväl Liberalerna som Kristdemokraterna placerar sig nu längst ut på högerflanken vad gäller skolpolitiken. Två tämligen aktuella händelser vittnar om detta, nämligen den skolpolitiska debatten med åtföljande beslut vid Kristdemokraternas riksting, samt Liberalernas tillsättning av en så kallad skolexpert, som lydigt följer i Björklunds anda.

Båda dessa partier pläderar för gammal unken pedagogik samt misstror lärarnas förmågor och ambitioner. Övriga borgerliga partier har tidigare givit uttryck för en liknande skolpolitik och väntas fortsatt följa i Liberalernas fotspår.

Vad innebär då denna högervridna skolpolitik. Jo, i korthet kan den beskrivas så här:

  • Katederundervisning

  • Styrning av undervisningen på detaljnivå

  • Strikta och precist formulerade kunskapskrav

  • Obligatoriska så kallade bedömningsstöd

  • Mer dokumenterad bedömning av elevernas prestationer

  • Betyg från åk 4

  • Betyg i uppförande och ordning

  • Större fokus på nationella prov 

  • Begränsning av skolans digitalisering

  • Mobilförbud

  • Skeptisk syn på förlagens läromedel

Det är en förlegad amerikansk pedagogik från 50-talet man är på väg att införa i Sverige. Den baseras på Blooms taxonomi och gick tidigare under benämningen utbildningsteknologi.

Denna pedagogik fungerade utmärkt bra i den amerikanska krigsmakten när det handlade om att till exempel lära soldater att handha ett vapen, men i den svenska grundskolan hör den inte hemma.

Vem vill vara lärare i en skola där undervisningen ska bedrivas enligt statliga bruksanvisningar? Befintliga lärare förskräcks och ser sig om efter andra jobb, och studenterna undviker att söka sig till lärarutbildningarna.

Eleverna känner sig vilsna och pressade. De fastnar i enskilda kunskapskrav och betygskriterier och saknar begripliga mål för verksamheten. På fritiden förkovrar de sig via datorer och telefoner; verktyg som inte sällan är förbjudna i skolarbetet.

I stället tvingas eleverna alltså acceptera en föråldrad pedagogik, där allt ska bedömas och betygssättas. Den fysiska agan har ersatts med en psykisk sådan.

Många elever upplever stress och ångest, andra sparkar bakut och ger på olika sätt uttryck för sina frustrationer. Utrymme för motivation, stimulans och kreativitet saknas.

Den pågående högervridna skolpolitiken förefaller helt negligera läroplanens övergripande mål om att skolans främsta uppgift är att fostra eleverna till demokratiska, kritiskt och självständigt tänkande medborgare med respekt för alla människors lika värde.

Det är uppenbart att de politiska partierna överlag inte har tillräckliga kunskaper om undervisning i dagens skola. Inget enda av dem ställer sig på lärarnas och eleverna sida. Båda dessa parter känner sig övergivna och inlåsta i ett gammalmodigt och kontraproduktivt system.

Ett parti har emellertid ännu inte visat korten, nämligen Socialdemokraterna. Partiet har nu ett gyllene tillfälle att träda fram som det nya skolpartiet.

Merparten av landets nära 300 000 lärare och pedagoger skulle välkomna en progressiv skolpolitik med större fokus på skolans övergripande mål – de mål som ursprungligen formulerades av de framsynta socialdemokrater som för sjuttio år sedan skapade den svenska grundskolan.


Ann-Christine Furustrand, kommunalråd i opposition i Österåkers kommun (S)
Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här:

Så här skriver du en debattartikel 00:34

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

Publicerad: