Arrangörer ska inte betala polisinsatser

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Ask och Adelsohn Liljeroth: Nu slipper idrottsklubbar och andra föreningar polisnotorna

Lena Adelsohn Liljeroth och Beatrice Ask.
Foto: BJÖRN LINDAHL
Lena Adelsohn Liljeroth och Beatrice Ask.

Idrottsklubbar och arrangörer av kulturevenemang ska inte behöva ersätta polisen för bevakning.

Det är ett av regeringens förslag i 2014 års budgetproposition. Skyldigheten för en arrangör att ersätta polisens kostnader för att hålla ordning vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster tas bort.

De senaste åren har frågan om polisbevakningskostnader varit omdebatterad. Lagstiftningen har varit tydlig: kommersiella anordnare av offentliga tillställningar som kan medföra ordningsstörningar ska stå för polisens kostnader. Samtidigt har det funnits oklarheter om hur omfattande betalningsansvaret är för en enskild arrangör. Vilka poliskostnader kan och ska hänföras till tillställningen och vad bör anses falla inom polisens ordinarie uppdrag? Att flera idrottsklubbar organiserat tävlingsverksamheten i aktiebolagsform har inneburit stora skillnader i kostnader för polisbevakning vid annars likartade evenemang.

När ordningslagen skrevs så undantogs ideella föreningar från betalningsansvar. Det sågs som motsägelsefullt att idrotten å ena sidan fick ett betydande stöd av det allmänna och å andra sidan togs betalt av för ordningshållningen vid matcher som syftade att bidra till att finansiera verksamheten.

Regeringen har låtit utreda frågan om poliskostnader grundligt och har remitterat förslagen.Regleringen i ordningslagen om ersättningsskyldighet ifrågasätts av flera olika skäl och av skilda intressenter. Det är inte bara företrädare för idrottsrörelsen som är kritiska, även juridiska remissinstanser ifrågasätter dagens ordning. Utöver olika avgränsnings- och tillämpningsproblem har konkurrensskäl framhållits mot regleringen. Konkurrensverket har pekat på en snedvridning i konkurrensen när aktiebolag får betala medan ideella föreningar slipper.

Mot denna bakgrund kan vi konstatera att nackdelarna med regleringen överväger fördelarna. Därför föreslår vi nu ett upphävande av ersättningsskyldigheten. Att arrangörer har huvudansvaret för ordning och säkerhet i samband med ett evenemang gäller både fotbollsmatcher och musikfestivaler. De omfattande säkerhetsarrangemang på arenan som vissa matcher kräver ska alltså bekostas helt av den arrangerande klubben. Den principen gäller i dag och ligger även fast i framtiden. Klubbarna utbildar och betalar bland annat för ordningsvakter och publikvärdar samt har möjlighet att stänga av supportrar som visat sig olämpliga. Vi vet att klubbarna ofta väljer en högre ambitionsnivå än vad tillstånden kräver. Det är bra för säkerheten. Samtidigt finns det en risk för att ekonomiskt pressade klubbar sänker ambitionerna på de egna insatserna till den lägsta acceptabla nivån. Det skulle vara en olycklig utveckling. Det är viktigt att klubbarna och andra arrangörer fortsätter ta sitt ansvar för att bekämpa våld och störningar. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant.

Alla vinner på god ordning och hög säkerhet. För idrotten är det en framtidsfråga. Om en barnfamilj inte känner sig trygg och slutar att gå på fotbollsmatcher är det en stor förlust för såväl samhället, idrotten som fotbollsklubben. Därför behöver idrotten och samhället arbeta tillsammans mot huliganismen och för en positiv läktarkultur. Om borttagandet av ersättningsskyldigheten kan leda till ett ännu bättre samarbetsklimat mellan polis och klubbar, vilket Riksidrottsförbundet menar, är detta en positiv effekt av regeringens förslag och en möjlighet att gå vidare i arbetet för trygga, glada och spännande evenemang med idrotten och kulturen i fokus.

Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Idrottsminister

Beatrice Ask (M)

Justitieminister

Publicerad: