ÅSIKT

Alla frågor i EU kan inte behaga svenska politiker

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

”En av oss”: 1,2 miljoner européer är emot forskning på mänskliga embryon

Foto: AP/Scanpix

I dagarna avslutas namninsamlingen ”En av oss” som pågått i över ett år inom hela EU. En namninsamling som fått stöd av över 1,2 miljoner EU-medborgare, som vill få EU-kommissionen att ta upp frågan huruvida skattepengar från EU ska finansiera forskning som leder till att mänskliga embryon förstörs. Namninsamlingen är ett så kallat medborgarinitiativ, ett sätt för medborgarna i EU att komma närmare kommissionärerna och påverka vilka frågor som tas upp i kommissionen.

Sveriges EU-minister, Birgitta Ohlsson, har utmärkt sig som aktiv motståndare till ”En av oss”, trots att hon i andra sammanhang kallat medborgarinitiativen för ”ett steg i rätt riktning mot ett mer demokratiskt Europa”.

Europaparlamentarikern Cecilia Wikström, som även hon arbetat för att främja EU:s medborgarinitiativ, kallar ”En av oss” för ”fasansfullt” i P1-morgon 14 oktober, i ett inslag där flera osanningsenliga påståenden får stå helt oemotsagda. Bland annat hävdar Wikström att ”En av oss” ”handlar om att ta ifrån nu levande människor möjligheter till ett fullvärdigt liv i hälsa och säkerhet” när man vill stoppa embryonal stamcellsforskning. Tidigare i en debattartikel i Sydsvenskan 1 oktober hävdar Wikström lika felaktigt, med hänvisning till RFSU:s tidning Ottar, att initiativet betyder ett stopp för provrörsbefruktning. Båda påståenden är ren och skär lögn.

”En av oss” har inget att göra med finansiering av provrörsbefruktning, då detta betalas av offentliga medel på offentliga kliniker i EU:s medlemsstater, eller av paret eller individen själva om det gäller privata kliniker. Till grund för ”En av oss” ligger ett banbrytande fall i EU-domstolen från 2011, Brüstle vs Greenpeace, där det fastställs att mänskligt liv börjar vid befruktningen och att embryot är början på varje människans utveckling. Än så länge har forskning på embryonala stamceller inte framgångsrikt använts i någon behandling. De har även den negativa egenskapen att vävnad som skapas med hjälp av embryonala stamceller inte lämpar sig för transplantation, då den växer ohämmat, precis som cancer, i motsats till adulta stamceller som kommer från till exempel hudceller eller benmärg och har flera medicinska tillämpningsområden.

Forskning på mänskliga embryon är inte bara oetisk, den har även visat sig vara en klinisk återvändsgränd. Forskning med embryonala stamceller räddar inga liv, i motsats till adulta stamceller, som i många år räddat liv och som inte är mer etiskt problematiska än ett blodprov. Budskapet från ”En av oss” är tydligt: mänskliga embryon är inte någon vara eller objekt utan mänskligt liv med ett okränkbart och absolut värde, som måste respekteras och skyddas.

Att framhålla att alla människor varit embryon, och därför ifrågasätta EU-finansiering av forskning som förstör mänskliga embryon, är en ganska självklar och naturlig frågeställning i många européers ögon, varpå så många valt att skriva under En av oss.  Initiativet har större politisk potential än något tidigare initiativ på europeisk nivå för att skydda människoliv och värdighet från befruktningen. ”Oroväckande” enligt EU-minister Birgitta Ohlsson (Svenska Dagbladet, 10 augusti 2012). ”Fasansfullt” enligt EU-parlamentariker Cecilia Wikström.

Är det demokratiskt att begränsa EU:s demokratiska verktyg till enbart de frågor som behagar Sveriges EU-politiker?

Ruth Nordström,

jurist, VD i Provita och svensk koordinator för ”En av Oss”.

Benedicta Lindberg,

generalsekreterare Respekt och svensk koordinator för ”En av Oss”.

Gunilla Gomér,

ordförande för Ja till Livet.

Helena D’Arcy,

ordförande för Respekt