ÅSIKT

Putin – vi glömmer inte vad du gjort på Krim

Utrikesministrar från åtta länder: Ockupationen hotar säkerhetsordningen i hela Europa

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
Vad som sker på Krim handlar inte bara om Ukraina, det angår oss alla, skriver utrikesminstrarna (från vänster) Anders Samuelsen, Danmark, Sven Mikser, Estland, Edgars Rinkēvičs, Lettland, Linas Linkevičius, Litauen, Jacek Czaputowicz, Polen, Teodor-Viorel Meleşcanu, Rumänien, Pavlo Klimkin, Ukraina och Margot Wallström.
DEBATT

DEBATT. För fyra år sedan, den 18 mars 2014, tog Ryssland det sista steget mot att olagligt ockupera Krim, det vill säga en del av Ukrainas suveräna territorium som Ryssland hade erkänt som sådant i flera internationella fördrag.

Det ryska maktövertagandet genomfördes genom en rad olagliga handlingar: från maskerade ryska elittrupper utan insignier till den i hast genomförda olagliga folkomröstningen, som stred mot både ukrainsk lag och mot folkrätten.

President Vladimir Putin hävdade initialt att dessa trupper inte hade någon koppling till Ryssland, men medgav senare att han redan i slutet av februari 2014 hade givit order om maktövertagandet. Han utdelade även senare ett stort antal medaljer till ryska militärer för att de genomfört ockupationen.

Krims invånare befann sig plötsligt under Moskvas faktiska styre. De har sedan dess tvingats anta ryskt medborgarskap och göra militärtjänst i Ryssland – vilket i båda fallen utgör brott mot folkrätten.

En rad repressiva åtgärder har därefter lett till omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna, såsom fängslanden av politiska skäl, nedstängning av mediekanaler och skolor samt flera fall av mord och försvinnanden.

Krimtatarer och etniska ukrainare har varit särskilt utsatta, efter att öppet ha motsatt sig den olagliga annekteringen. Dussintals personer har dömts på uppenbart falska juridiska anklagelser. Ett flagrant exempel på detta är den ukrainske filmregissören Oleg Sentsov, som dömts till 20 års fängelse för ”terrorism”.

Sentsov och över 60 andra politiska fångar måste släppas omedelbart. Den svåra MR-situationen på Krim, som uppmärksammats av bland andra FN:s särskilda övervakningsmission för mänskliga rättigheter i Ukraina, måste genast åtgärdas. Företrädare för internationella övervakningsmekanismer måste beviljas tillträde till halvön.

Några modiga civilsamhällesorganisationer har tagit på sig den tuffa uppgiften att försvara de mänskliga rättigheterna på Krim och de förtjänar vårt helhjärtade stöd.

Ryssland hävdar att annekteringen utgör ”nya fakta på marken”. Att i dag hävda att Krim, enligt folkrätten, utgör en del av Ukrainas territorium betraktas av Ryssland som ett separatistiskt uttalande och är straffbart.

Ingen annan internationell aktör har dock erkänt Rysslands anspråk på Krim. Det internationella samfundet har tvärtom starkt fördömt brotten mot folkrätten och den pågående militariseringen av Krim.

FN:s generalförsamling har antagit en rad resolutioner som bekräftar Ukrainas territoriella integritet. Tillsammans med länder som USA, Kanada och Norge har EU valt att inte erkänna den olagliga annekteringen samt infört sanktionsregimer riktade mot personer och aktörer som har främjat denna.

Även byggandet av en bro över Kertjsundet kommer att ses i ljuset av detta. EU har avseende Krim infört förbud mot handel och investeringar, samt restriktioner för resor och turism. EU erkänner inte heller av Ryssland anordnade val på Krim. 

Vi kommer inte att låta Krim försvinna från den internationella dagordningen. Därför gör EU:s höga representant Federica Mogherini å EU:s vägnar ett årligt uttalande om Krim. Restriktioner och sanktioner kommer att bibehållas så länge som den olagliga annekteringen fortsätter.

Den olagliga annekteringen av Krim försämrar inte bara säkerhetsläget i Svartahavsområdet, utan får återverkningar även långt bortom regionen. Ockupationen och den pågående ryska militära aggressionen i Donbass utgör brott mot hela den europeiska säkerhetsordningen – de regler och principer som har legat till grund för stabilitet och säkerhet i Europa sedan slutet av kalla kriget.

Vad som sker på Krim handlar inte bara om Ukraina, det angår oss alla. Vi får varken glömma eller överge Krim.


Anders Samuelsen, Danmarks utrikesminister
Sven Mikser, Estlands utrikesminister
Edgars Rinkēvičs, Lettlands utrikesminister
Linas Linkevičius, Litauens utrikesminister
Jacek Czaputowicz, Polens utrikesminister
Teodor-Viorel Meleşcanu, Rumäniens utrikesminister
Margot Wallström, Sveriges utrikesminister
Pavlo Klimkin, Ukrainas utrikesminister


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM