ÅSIKT

Vi pensionärer kan också må dåligt

Debattören: Varför diskriminerar ni våra äldres psykiska ohälsa?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Antonella Pirrone, Johanna Nyholm
Även äldres psykiska hälsa är viktig, men ändå eftersätts den. Det kan bara bero på åldersdiskriminering, skriver debattören.
DEBATT

DEBATT. Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar snabbt i Sverige. Trots att barn- och ungdomspsykiatrin träffar fler än någonsin, så ökar andelen som mår dåligt.

Detta i ett land där den sittande regeringen prisar sig själv för sin välfärdsmodell, bröstar sig med tal om kvalitativ vård för alla och yvs med sin retorik om att ingen ska lämnas efter.

Det är uppseendeväckande att välfärd, i ett ekonomiskt rikt land som vårt, mest räknas med materiella konsumtionsmått snarare än i mer tillgänglig högkvalitativ vård för alla dem som så väl behöver denna.

Varför ges inte sjuka människors akuta vårdbehov företräde framför andra populära satsningar i de offentliga budgetarna? Ohälsan skriker efter fler vårdplatser och mer vårdpersonal, och detta i ”välfärdslandet” Sverige!

Barns och ungas psykiska ohälsa är givetvis ett utomordentligt allvarligt problem, som med all rätt fångas upp i nyhetsrubrikerna och samhällsdebatten. Förhoppningsvis leder detta till välbehövliga krafttag i kommunernas och landstingens BUP-politik.

Men problemet med den psykiska ohälsan i vårt land stannar inte där. Antalet äldre personer med psykisk ohälsa – ensamhetsångest och andra depressioner – är i dag så stort att det av flera experter bedöms som ett reellt folkhälsoproblem.

Ändå ges denna fråga inte tillnärmelsevis lika mycket uppmärksamhet som andra hälsoproblem, och praktisk kunskap saknas både om målgruppen och om hur vården och omsorgen bör utformas. Dessutom: trots att drygt 350 000 äldre bedöms må dåligt psykiskt, finns mycket få äldreboenden med psykisk ohälsa som inriktning.

Kristdemokraterna har sedan flera år gått i täten för att förbättra vården för barn och unga med psykiska problem och drev i alliansregeringen på för att förstärka vårdgarantin inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. I sin vårmotion 2017 gick KD vidare i denna lovvärda ambition, bland annat genom att föreslå kortade väntetider i barn- och ungdomspsykiatrin.

Den omfattande psykiska ohälsan bland de äldre i befolkningen måste nu uppmärksammas på motsvarande sätt och åtgärdas med samma intresse och kraft. En svår depression, exempelvis, är lika möjlig i det sena livet som i tidiga åldrar.

Att inte få hjälp med en depression eller ett ångesttillstånd så att den drabbade kan återhämta sig kan lätt leda till att problemet fördjupas. Den statliga utredaren Susanne Rolfner Suvento har formulerat det helt oförblommerat: ”En depression är inte något lindrigt tillstånd utan ett helvete, ett rent helvete. Det är ingenting en människa ska behöva lida av eller drabbas utav!”

Men där psykiatrisk vård är svårtillgänglig för barn och unga är den ännu mer bristfällig för de äldre i vårt samhälle.

Den specialiserade psykiatrin har helt sonika inte intresserat sig för de äldre, detta enligt en utredning hos Socialstyrelsen. Slutsatsen kan skrivas som åldersdiskriminering.

Ett rimligt första steg för att bygga en bättre och specialiserad äldrepsykiatri skulle vara att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för äldrepsykiatrin med uttalat uppdrag att samla och sprida kunskap för forskning, utbildning och pedagogiskt stöd till de närmaste i verksamheten, exempelvis undersköterskor, fysioterapeuter och biståndsbedömare.

Äldres psykiska hälsa och ohälsa har under lång tid varit ett eftersatt område. Socialstyrelsens rapporter, olika statliga utredningar och inte minst föreningar och organisationer har på olika sätt vidimerat detta.

I en befolkning som Sveriges, där 1,7 miljoner invånare är 65 år eller äldre och där depressions- och ångestsjukdomar får anses tillhöra gruppen folksjukdomar, skulle det vara helt orimligt att bortse från den psykiska ohälsan hos äldre.

Ökad kunskap om psykisk ohälsa och ändrad attityd till de äldres psykiska vårdbehov skulle kunna ge helt andra livskvaliteter och möjligheter för den växande äldrebefolkningen. Det är hög tid att sätta ett sådant mål högt upp på den politiska dagordningen.


Leif Hallberg, förbundsordförande, Kristdemokratiska Seniorförbundet (KD Senior), hedersordförande, European Seniors Union (ESU)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM