Debatt

Nya terrorlagarna hotar rättsstaten

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

SVÄR SIG FRI SOM TERRORFINANSIÄR Abdirisak Aden är sekreterare i föreningen al-Barakaat som är ett finansiellt nätverk eller en informell bank som förmedlar pengar i arabvärlden. Vi har inga förbindelser med vare sig al-Qaida eller för den delen någon annan terrorist- eller olaglig organisation.

Foto: TOMAS ONEBORG/SCANPIX
DEBATT

TERRORDÅDET i New York den 11 september i år var ett fruktansvärt slag mot det öppna och demokratiska samhället. Det blinda och urskillningslösa våldet har spridit en rädsla bland människor och i det avseendet uppnådde förmodligen terroristerna sitt syfte. Som en följd av terrordådet har säkerhetstänkandet ökat, särskilt i samband med flygtrafiken, och medborgare i de västerländska demokratierna är normalt sett beredda att underkasta sig de olägenheter detta medför. Men frågan är om terrordådet även påverkat vår inställning till demokratin som sådan och de förutsättningar den bygger på. Är vi beredda att betala vilket pris som helst för att få fast de skyldiga och undvika liknande händelser i framtiden?

På senare tid kommer det allt fler rapporter om vilka åtgärder som skall vidtas för att komma åt terrorismen. I Storbritannien finns förslag om att människor skall kunna hållas häktade under obegränsad tid, i USA har George W Bush infört militärdomstolar där förhandlingen hålls bakom lyckta dörrar och människor riskeras att dömas till dödsstraff utan möjlighet att överklaga. EU skall införa så kallade arresteringsorder. Rapporterna är oroväckande, eftersom flera av åtgärderna rimmar illa med de grundläggande mänskliga fri- och rättigheter som USA och de europeiska staterna i normala fall säger sig värna. Nu är det emellertid inte bara Storbritannien och USA som kan ifrågasättas för att genomföra extraordinära åtgärder mot terrorism. Även Sverige medverkar till denna uppluckring av de principer som ligger till grund för en rättsstat.

NYLIGEN har tre svenska medborgare och en ideell organisation, Barakaat International Foundation, fått sina tillgångar frysta och bankkonton spärrade. Till grund för åtgärderna ligger två förordningar från Europeiska Unionens Råd (nr 467/2001 och nr 2199/2001). I dessa förordningar anges att vissa särskilt utpekade personers och organisationers tillgångar skall frysas. Som en följd av Sveriges medlemskap i EU är förordningarna till alla delar bindande och direkt tillämpliga, det vill säga de gäller som lag i Sverige.

Att enskilda individer på detta sätt utpekas i bindande förordningar är helt unikt för svenska, för att inte säga västerländska, rättsförhållanden och medför att rättssäkerheten helt sätts ur spel.

Allas likhet inför lagen är en grundläggande princip i en rättsstat. Därför skall lagar alltid formuleras så att de gäller alla och envar och inte särbehandla enskilda individer. För dem som utpekats i Rådets förordningar har denna princip uppenbarligen satts ur spel. Vidare har de utpekade inte någon möjlighet att få sin sak rättsligt prövad.

Eftersom förordningarna är direkt tillämpliga i Sverige, kan de drabbade inte heller få en rättslig prövning till stånd genom att överklaga Rådets förordningar. Detta är särskilt allvarligt enär det inte redovisas några skäl eller bevis för att utpeka just dessa personer och organisationer. De utpekade har frånhänts sina tillgångar utan att några bevis framlagts och prövats i ett rättsligt förfarande och utan att de getts möjlighet att försvara sig. De har således förnekats det rättsskydd som normalt tillkommer varje annan medborgare i en demokratisk rättsstat.

Att Barakaat International Foundation fått sina bankkonton spärrade drabbar även hundratals, för att inte säga tusentals, människor som inte på något sätt pekats ut som misstänkta terrorister eller anhängare till terrorister. Det förhåller sig nämligen så att Barakaat International Foundation hjälper somalier bosatta i Sverige att förmedla pengar till sina släktingar i Somalia. Utan denna förmedlingshjälp vore det inte möjligt för t ex en somalisk busschaufför att skicka en del av sin lön från Sverige till sin mor eller syster i Somalia där det saknas ett fungerande banksystem. Genom beslutet att frysa Barakaat International Foundations tillgångar har ett stort antal sådan överföringar nu stoppats och det rör sig många gånger om pengar som är nödvändiga för att fattiga människor i Somalia skall klara sin vardag. Dessa pengar har mer eller mindre godtyckligt frånhänts dessa människor.

Som förklaring till att sådana grundläggande principer som allas likhet inför lagen, rätten till rättslig prövning, oskuldspresumtionen och förbud mot godtycklig tillämpning av lag inte längre gäller hävdar de ansvariga politikerna att det sker i syfte att bekämpa terrorismen.

I RÅDETS förordningar sägs att beslutet syftar till att isolera talibanerna och förmå dem att utelämna Usama bin Ladin. Att EU ingriper på detta sätt ges den något bisarra motiveringen att det sker ”i syfte att undvika snedvridning i konkurrensen”. Att här fundera över vilka konkurrensmässiga aspekter som lagts på beslutet ligger utanför ramen för denna artikel, men det måste ifrågasättas om de åtgärder som vidtagits är nödvändiga för att uppnå syftet att bekämpa terrorism. Enligt svensk lag är terrorhandlingar och attentat av olika slag straffbara enligt brottsbalken. Vidare är det enligt 23 kap 2 § brottsbalken straffbart att finansiera brottslig verksamhet.

HÄRAV FÖLJER att det redan enligt nuvarande lagstiftning är möjligt att straffa den som finansierat terrorverksamhet. En förutsättning är dock att personen i fråga kan överbevisas om att han verkligen haft uppsåt att finansiera en kriminell verksamhet. Det är även möjligt att beslagta pengar som används i en kriminell verksamhet. Den som drabbas av ett sådant beslag har rätt att få beslaget prövat i domstol.

Således finns redan enligt nuvarande lagstiftning möjligheter att komma åt de personer som kan antas inblandade i terrordådet i New York den 11 september. Förutsättningen är dock att det kan presenteras någon form av bevisning mot utpekade personerna och att de kan få sin sak prövad i domstol.

Rådets förordningar kan inte anses i något avseende förbättra möjligheterna att spåra upp och lagföra de skyldiga, utan innebär endast att rättssäkerheten sätts ur spel och därmed ökar faran för att oskyldiga drabbas av rättsövergrepp.

Att i en demokrati vidta sådana åtgärder i syfte att skydda sig mot extremister måste betraktas som ett demokratiskt misslyckande.

De tre svenska medborgare som drabbats av konfiskationen och alla de som skickat pengar via Barakaat International Foundation har ännu inte helt förlorat tilltron till det svenska rättssamhället. De har vänt sig till mig i syfte att försöka få till stånd en rättslig prövning där Rådets förordningar ställs mot svensk grundlag och den Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Det är min förhoppning att det demokratiska rättssamhället skall visa sig vuxet uppgiften att bekämpa terrorism på demokratiska villkor och att demokratin som styrelseform visar sin styrka genom att rättssäkerheten alltid kommer i första hand. Jesuiternas gamla devis ”ändamålet helgar medlen” är och förblir ingen ursäkt för ett annat agerande.

tyck till

Kriget mot terrorism hotar demokratiska grundpelare. Advokat Leif Silbersky kommer att företräda de tre somalier i Sverige som fått sin tillgångar frysta på grund av de nya terrorlagarna. Leif Silbersky är mycket kritisk till att Sverige medverkar till den uppluckring av rättstatens grunder som nu i snabb takt sprider sig över västvärlden.

Leif Silbersky (Advokat)

Publisert: