ÅSIKT

S står inte upp för Sverige inom EU

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Moderaterna: S säger en sak i rikdagen – och en annan sak i Europaparlamentet

LUDDIGA BESKED? Anna Kinberg Batra (M) och Gunnar Hökmark (M) vill ha klara besked från Stefan Löfven och Socialdemokraterna om vad de egentligen vill, i tre punkter som rör krisen inom EU.

Grekland har i dagarna fått en ny regering och i dag och i morgon sammanträder europeiska stats- och regeringschefer återigen i syfte att få EU på fötter. I finans- och skuldkrisens spår är läget fortsatt oroligt.

Den osäkra utvecklingen ställer höga krav på ansvarstagande både på EU-nivå och nationellt. I den svenska riksdagen finns traditionellt en bred och blocköverskridande samsyn kring frågor av nationellt intresse i EU-sammanhang. Mycket tyder dock på att Socialdemokraterna är på väg att överge detta.

Särskilt i tre frågor bör Stefan Löfven nu ge besked om vad Socialdemokraterna egentligen vill:

1. Varför vill S öka EU:s budget med flera miljarder som i stället skulle kunna satsas på jobb och välfärd?

I riksdagen finns till stora delar en gemensam inställning att medlemsstaterna fortsatt ska ha det övergripande ansvaret för ­finansieringen av EU:s verksamhet. Det har också funnits en bred samsyn kring att inte ge EU beskattningsrätt.

Det senaste året har dock EU-kommissionen lagt förslag om en ökning av EU:s budget, om en europeisk skatt på finansiella transaktioner och om att EU skall ha rätt att bestämma om en särskild moms som ska tas ut i medlemsstaterna.

För Sveriges del skulle höjningen av budgeten och föreslagna förändringar till EU:s finansiering öka avgiften med minst tio miljarder. Det motsvarar stora delar av det eventuella reform­utrymmet för Sverige framöver. Pengar som skulle kunna användas för satsningar på jobb och välfärd. Trots det driver Socialdemokraterna i Europaparlamentet på i denna riktning.

2. Vill S införa en EU-skatt?

Om EU ges rätten att fast­ställa skatter förändras maktbalansen mellan medlems­staterna och EU. Moderaterna och Social­demokraterna har hittills ­varit överens om att säga nej till att föra över Sveriges nationella ­beskattningsrätt till en majoritet i rådet och Europaparlamentet. Hur går den samsynen ihop med Socialdemokraternas stöd till transaktionsskatten?

3. Vill S att ekonomiskt välskötta länder som Sverige ska ta notan för krisländernas ansvarslöshet?

Just nu diskuteras flera olika centrala projekt och gemensamma lösningar på de akuta europeiska problemen. Dit hör frågan om euro-obligationer, vilket i praktiken är ett sätt att permanenta orsakerna till krisen i södra Europa; de kan fortsätta låna och spendera eftersom långivarna utgår från att länderna med ordning på finanserna ändå kommer att betala. Nyligen markerade socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Magdalena Andersson att partiet svängt i ­denna fråga. Det återstår dock att se om ­Socialdemokraterna, ­både i riksdagen och i Europaparlamentet, nu kommer att agera för att övertyga sina europeiska parti­kollegor om det ansvarslösa med idén.

Ett annat exempel är diskussionen om en ny bankunion. I detta arbete är det centralt att Sverige är en tydlig röst för att notan för ansvarslöst agerande, alltför stort risktagande och hög skuldsättning inte lämpas över på länder som skött sina ekonomier. Länder som Sverige, som slagit vakt om stabiliteten i de nationella banksystemen, ska inte straffas för andras misskötsel.

Sammantaget reser detta frågor kring hur Socialdemokraterna numera ser på att värna svenska intressen i EU. Det finns en tydlig skillnad mellan vad S säger på hemmaplan och hur man agerar i Bryssel. Nu är det dags för Stefan Löfven att lämna tydliga besked om vad hans parti egentligen vill i dessa viktiga frågor.

Anna Kinberg Batra

Gunnar Hökmark

ARTIKELN HANDLAR OM

Politik