ÅSIKT

Samhället tjänar på vinstdrivande företag

Slutreplik från välfärdsföretagen om vinsterna i välfärden

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Eftersom privata välfärdsföretag anlitas till samma eller lägre ersättning än de offentliga utförarna så tjänar medborgarna på att dessa företag anlitas även om de går med vinst, skriver debattörerna.
DEBATT

SLUTREPLIK. Den 4 juni skrev vi en debattartikel här i AB där vi ställde fem frågor till Ardalan Shekarabi om vinster i välfärden. Vi kan konstatera att ministerns ”svar” mer liknade papegojans eviga upprepningar än att svara på frågorna.

Shekarabi står i sitt svar 8 juni fast vid att det förekommer övervinster om 4,7 miljarder kronor i välfärden. Detta är en ”hitte-på siffra”, som bygger på en beräkningsmetod som enligt samlad ekonomisk expertis är helt fel.

Sannolikt tror inte ens regeringen själva på den. Förslaget skulle innebära att rörelsemarginalen, det vill säga överskottet per intjänad hundralapp, för välfärdsföretagen skulle minska från 6,5 procent till 0,3 procent, det vill säga med 95 procent. Allt samlat överskott för branschen, högre än 0,3 procent, betraktas som övervinst.

Samtidigt är lönsamheten för välfärdsbranschen i jämförbar nivå med såväl resten av tjänstebranschen som liknande personalintensiva tjänstebranscher (SCB, PWC).

Om vi översätter till en hushållsbudget blir det tydligt hur orimligt förslaget är.

Att ha 30 öre kvar på en hundralapp är som att en person med 20 000 kr i månadsinkomst efter skatt skulle ha kvar 60 kronor i månaden efter att de löpande räkningarna är betalda.

Och detta ska räcka till sparande och alla oförutsedda utgifter.

Lönsamheten är alltså normal i välfärdsföretagen och beräkningarna om stora övervinster saknar grund.

Dessvärre gör Ardalan Shekarabi ytterligare ett grovt sakfel i sitt svar till oss. Han skriver ”Regleringen medger dock att företag som återinvesterar tillåts ha högre överskott i framtiden”. Detta är helt fel.

Eftersom det i princip inte kommer att vara tillåtet att gå med vinst kommer det heller inte att finnas något överskott att återinvestera.

Uttalandet visar tyvärr att Shekarabi inte behärskar nödvändiga kunskaper om sitt eget förslag för att kunna föra en konstruktiv debatt.

Shekarabi uppvisar också en betydande okunskap kring kvalitet i välfärden. Personalen är självklart mycket viktigt men att bara öka på bemanningen löser inte problem. Det viktiga är vad som görs och hur det görs – inte hur många som gör det. Personal hos privata aktörer uppvisar i undersökning efter undersökning större nöjdhet med ledarskap, organisation och andra förutsättningar för att göra ett bra jobb.

Som väl är så röstades förslaget till vinststopp ned i riksdagen den 7 juni. Vi avstår därför från att ytterligare polemisera mot regeringens förslag.

En sak vill vi dock påpeka som Shekarabi undviker att kommentera.

Eftersom privata välfärdsföretag anlitas till samma eller lägre ersättning än de offentliga utförarna så tjänar medborgarna på att dessa företag anlitas även om de går med vinst.

Om det bara funnits offentliga utförare skulle notan alltså bli högre för skattebetalarna. Dessutom betalas skatt på vinsterna så samhället tjänar dubbelt på lönsamma företag. Talet om skatteläckage till följd av vinstsyftande företag i välfärden är således bara en myt.

Vad som däremot inte är en myt är det stora skatteläckage som finns inom kommuner och landsting till följd av otillräcklig effektivitet. De som är intresserade av att skattepengar används rätt borde rikta blickarna dit i stället.


Ulla Hamilton, vd Friskolornas Riksförbund
Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv
Håkan Tenelius, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
Andreas Åström, chef näringspolitik och kommunikation, Almega

Artikeln är en slutreplik. Läs hela debatten här


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33