ÅSIKT

Läs lagen – utsläppen i Sverige ska minskas

Åsa Romson: Satsningar i andra länder får inte ersätta klimatarbetet här hemma

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Bilden är ett montage/TT
Sveriges klimatlag som beslutades 2017 innebär att utsläppen i Sverige ska fasas ut så snabbt som möjligt, skriver Åsa Romson.
DEBATT

Åtgärder för att minska våra klimatutsläpp är bland de viktigaste frågorna att diskutera just nu. Klimatförändringarna innebär stora påfrestningar på vårt samhälle. Vårt jord- och skogsbruk utmanas av torka, vår hälsa sätts på prov av värmeböljor och säkerheten för vår dricksvattenförsörjning och våra bostäder utsätts för nya risker med skyfall och jordskred. I ett sådant läge måste snabbast möjliga utfasning av fossila bränslen vara en självklar strategi.

Sveriges klimatlag som beslutades 2017 innebär också att utsläppen i Sverige ska fasas ut så snabbt som möjligt, senast till 2045. Klimatmålen säger tydligt att det är svenska utsläpp som måste minska. Ett ökat svenskt stöd till utsläppsminskningar i andra länder får inte ersätta klimatarbetet här hemma. Den rapport som Timbro gjort missar därför helt poängen med de gällande klimatreglerna som beslutats i bred enighet.

Nu förväntar sig många att de politiska partierna i valdebatten ska vara tydliga med hur de vill genomföra en utfasning av fossila bränslen i Sverige. Tyvärr har det i stället uppstått förvirring kring den klimatnytta som olika införda åtgärder har. Detta gagnar inte en stark och resultatinriktad klimatpolitik.

Dagens politiker borde följa en grundläggande princip om att den förda politiken inte får försämra klimateffekten, och de bör öppet redovisa vilken klimatnytta de räknar med i sina förslag.

Naturvårdsverket är regeringens expertmyndighet för miljö- och klimatfrågor och de som tar fram framtidsscenarior kring klimatutsläppen och i möjligaste mån beräknar olika politiska klimatreformer. Av den senaste rapporten i november 2017 framkommer att alla införda klimatreformer måste fortsätta samtidigt som ytterligare åtgärder krävs för att utsläppen ska minska minst i den takt som målen säger.

Retoriken i valrörelsen skapar osäkerhet kring många av dagens klimatreformer; till exempel de statliga investeringsstöden Klimatklivet och stadsmiljöavtal. Det gäller även nya och höjda klimatskatter så som flygskatt och dieselskatt, bonus-malussystem för personbilar samt bonus för elcyklar.

Naturvårdsverkets rapport visar att utan de klimatreformer som införts sedan förra valet skulle Sveriges klimatutsläpp vara betydligt större. Om en eller flera av de införda reformerna tas bort efter valet så blir utsläppsminskningen heller inte lika stora, så länge inte någon annan reform ersätter som ger lika eller större klimatnytta.

Självklart kan och bör dagens politiker granska och förändra tidigare klimatreformer. Så gjordes av nuvarande regering vars partier vid valet 2014 kritiserade utformningen av supermiljöbilspremien men bibehöll premien tills ett nytt och mer klimateffektivt system med bonus-malus kunde träda i kraft.

Det är oerhört lätt att tappa tid i klimatarbetet - att först ta bort en åtgärd som ger klimatutsläppsminskningar och sen tillsätta en utredning för att i bästa fall lyckas få en ny åtgärd på plats fyra år senare. Det blir förlorade år för klimatpolitiken och är med dagens klimatsituation är det oansvarigt.

Klimatnyttan av den införda flygskatten riskerar gå om intet under de år det tar att göra ett annat system som höjer priset på flygresor genom krav på biobränsle. Bättre vore att införa biobränslekrav ovanpå den införda flygskatten.
Otydligt blir det också när debattörer låtsas som om de pågående klimatutsläppen styrs av beslut samma år. I verkligheten finns en lång eftersläpning där klimatreformer ofta inte syns på utsläppskurvorna förrän långt efter införandet. Nu läggs grunden för vilka utsläppsminskningar som möjliggörs för åren 2020-2030. Det är det perspektivet som behöver läggas på vilka klimatinvesteringar som behöver göras i Sverige.

Låt politiska alternativ om tillvägagångssätt blomstra men gör en rågång i debatten om att utsläppen måste minska snabbare, inte långsammare. På den premissen bygger redan den svenska klimatlagen, och sådan princip mot neddragningar av ambitioner i klimatpolitiken finns också inbyggd i Parisavtalet.

För svensk klimatdebatt skulle en princip om att inte försämra de politiska reformernas klimateffekt få partiernas förslag att bli tydligare och schysstare mot väljarna. Genom att redovisa vilken klimatnytta partierna räknar med på sina förslag kan väljarna se att man inte tappar sikte på det viktiga målet om noll utsläpp.

Åsa Romson, forskare i miljörätt och tidigare klimat- och miljöminister (MP)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM