Debatt

Lagen skyddar kriminella elever

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

sköts till döds För fyra år sedan sköts en 16-årig pojke till döds på Bromma gymnasium i Stockholm. Gärningsmannen skulle klara upp ”affärer” med en annan elev på skolan. Sveriges skolledarförbunds förbundsordförande Hans Persson vill minska våldet på skolorna genom att ändra sekretesslagen så att skolledningen får kontroll på kriminella elever.

Foto: jonas bilberg
DEBATT

Tungt kriminella ungdomar går i skolan i väntan på att deras fängelsestraff ska verkställas – utan att skolans rektor eller berörd personal är informerad.

Många av de dömda gymnasisterna är lättprovocerade, våldsbenägna, hotfulla och i vissa fall drogberoende, skriver Hans Persson, förbundsordförande i Sveriges skolledarförbund.

– Hur ska skolans personal på ett bra sätt kunna möta dessa elever om man inte har kunskap om deras problem?

Hans Persson uppmanar justitieminister Thomas Bodström att se över sekretesslagstiftningen.

Ett antal ungdomar i gymnasieskolan väntar iÌ´1;dag på att deras fängelsestraff ska verkställas. De är dömda för grova narkotikabrott, väpnade rån, våldsbrott, anlagda bränder, misshandel, stölder med mera.

Det här handlar inte om allmänt bökiga och stökiga tonåringar utan om personer som varit/är involverade i organiserad brottslighet och mångårig kriminalitet.

Dessa tungt kriminellt belastade ungdomar vistas på skolorna utan att den som ansvarar för skolverksamheten – rektor – har kunskap om dessa ungdomars speciella förhållande och bakgrund.

Sekretesslagstiftning och tystnadsplikt förhindrar kriminalvårdsmyndigheterna att informera rektor och elevvårdspersonal på skolorna.

För elever i grundskolan och personer som inte är myndiga och som begår brott gäller att polisen meddelar socialtjänsten. Där stannar uppgifterna. Socialtjänsten får inte vidarebefordra informationen till skolorna.

Tingsrättens domar är offentliga hävdar det nuvarande systemets försvarare. Visst, men det kan knappast vara en rektors uppgift att kontinuerligt bevaka domstolsprotokoll för att utröna om någon av skolans 800 elever råkat i klammeri med rättvisan.

Hur ska skolans personal på ett bra sätt kunna möta dessa elever om man inte har kunskap om deras problem? Många av de brottsdömda gymnasieungdomarna är lättprovocerade, våldsbenägna, hotfulla och i vissa fall drogberoende. Olust- och otrygghetskänslan växer i omgivningen. Skolans personal anar att något inte står rätt till, men vad det handlar om vet man inte. Inte sällan händer det att kompisar besöker skolan för att klara ut vissa ”affärsförhållanden”.

Som rektor är man ansvarig för arbetsmiljön på skolan och för elevers och medarbetares säkerhet. Enligt arbetsmiljölagstiftningen – som även omfattar eleverna – ska risker i arbetsmiljön förebyggas och så långt möjligt elimineras. Att ta detta viktiga ansvar är en orimlig uppgift om man som rektor inte får tillgång till fakta om elever med de problem som ovan nämnts. Tala om säkerhetsrisker!

Jag argumenterar inte för att brottsdömda ungdomar ska utestängas från utbildningsmöjligheter, men deras undervisning måste arrangeras på ett sådant sätt att man så långt möjligt kan garantera och ta ansvar för att även alla andra ungdomar och personal kan studera och arbeta under betryggande förhållanden!

Thomas Bodström, se över bestämmelserna i sekretesslagstiftningen. Och gör det snart, innan någon riktigt allvarlig incident inträffar. Inför en informations-plikt som gör att rektor och därefter berörd personal får den information som är nödvändig för att hantera och stödja både de utsatta eleverna och för att säkra att alla andra på skolan kan arbeta tryggt och säkert.

Skolledare kan hantera sådan information på ett klokt och tryggt sätt.

Den nuvarande sekretesslagstiftningen är kontraproduktiv och har kommit till vägs ände!

Hans Persson (Förbundsordförande i Sveriges skolledarförbund 7 500 medlemmar rektorer och bitr rektorer i grundskola gymnasieskola och vuxenutbildning)

Publisert: