ÅSIKT

Karensdagen tvingar sjuka att gå till jobbet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Fackbasen Per-Olof Sjöö: Reinfeldt, slopa karensdagen i stället för att använda pengarna till ett femte jobbavdrag.

Foto: ulf höjer
Skogsarbetare kan inte ”jobba hemma” för att slippa karensdagen när de är sjuka, skriver GS-basen.

Statsminister Fredrik Reinfeldt har aviserat att det eventuellt finns utrymme för nya reformer. I Bo Lundgrens och de gamla Moderaternas fotspår föreslår han ännu ett jobbskatteavdrag.

Det är bra att Sveriges ekonomi är god men att för femte gången föreslå ett jobbskatteavdrag påvisar en brist på idéer för att komma tillrätta med angelägna behov i samhället.

Ett av många behov, som kanske visar sig särskilt tydligt nu under influensatider, är att många känner sig tvingade att gå till jobbet trots att de är sjuka och borde ha stannat hemma.

En ny undersökning bland GS-fackets medlemmar visar att mer än 60 procent någon gång under det senaste året har gått till jobbet trots att de varit så pass sjuka att de borde ha stannat hemma. För nästan var femte medlem har detta dessutom skett fler än fyra gånger under det senaste året. De flesta som gick till jobbet menade att det var för dyrt att stanna hemma på grund av karensdagen. Andra gick till jobbet för att inte utsätta arbetskamraterna för orimliga arbetsinsatser – en effekt av hårda rationaliseringar på arbetsplatserna där färre anställda ska göra mer.

Antalet sjuknärvarande är dessutom sannolikt fler än vad vår undersökning visar då många tar ut semester, kompledigt eller byter skift istället för att sjukanmäla sig.

Sjuknärvaron leder till flera problem. Det ökar ohälsan. I längden klarar man inte av att gå till jobbet när man är sjuk och riskerar istället att bli sjuk i längre perioder. Två studier från Karolinska Institutet som presenterades under 2009 visade att personer som upprepade gånger går till jobbet trots att de upplever sig så pass sjuka att de borde ha sjukskrivit sig löper ökad risk för framtida dålig hälsa och sjukskrivning.

Sjuka som går till jobbet riskerar också att smitta ned andra, vilket leder till fler sjukskrivningar och produktionsförluster för företagen. Dessutom riskerar sjuknärvaron och medföljande trötthet att leda till fler arbetsolyckor då koncentrationen är försämrad. Våra medlemmar inom skog, träindustri och grafisk bransch är redan idag i alltför hög grad drabbade av arbetsolyckor. GS-fackets nya arbetsmiljöundersökning visar att mer än var tredje medlem mellan 45 och 59 år har drabbats av en arbetsskada.

Karensdagen är orättvis. Karensdagen drabbar inte alla löntagare lika då några kan undgå det ekonomiska bortfallet genom att arbeta hemifrån eller stänga in sig på kontoret. Många företag inom exempelvis IT-sektorn och telemarketingförsäljning erbjuder sina anställda att slippa karensdagen genom att låta de anställda arbeta hemifrån när de är sjuka. Detta är en möjlighet som få av våra medlemmar – som till exempel jobbar i skogen, på sågverk och i träindustrier och tryckerier – kan nyttja.

Karensdagen drabbar främst de som har det sämst. En tidigare studie från det nu nedlagda Arbetslivsinstitutet påvisade att sjuknärvaron är en klassfråga. Det är i första hand de som har de tyngsta och stressigaste jobben, mest ansträngd privatekonomi, det sämsta hälsotillståndet som går till jobbet fast de är sjuka och borde ha stannat hemma.

Karensdagen infördes som en del av krisuppgörelsen mellan regeringen och socialdemokraterna 1992. Syftet var att minska sjukförsäkringens utgifter på kort sikt. Det kortsiktiga syftet kan anses vara uppfyllt, men är det företagsekonomiskt, hälsomässigt och fördelningspolitiskt försvarbart att bibehålla en karensdag?

Att ifrågasätta karensdagen är långt ifrån politiskt korrekt i den borgerliga arbetslinjens Sverige.

GS undersökning speglar dock en annan bild av arbetslivet än den som regeringen bygger sin politik på.

Sveriges arbetare behöver varken piska eller morot. Däremot en regering som kan skapa förutsättningar för hållbar utveckling i ett föränderligt arbetsliv. Ännu ett jobbskatteavdrag är inte svaret på den frågan.

Per-Olof Sjöö