ÅSIKT

Låt folket rösta om EU-medlemskapet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Johnny Skalin (SD): Väljarna vet bäst var makten ska utgå ifrån

Johnny Skalin (SD)

Europa lider fortfarande, och troligen även för lång tid framöver, av en ekonomisk kris. Trots åtstramningar, som i eurozonen motsvarar mer än två svenska årsbudgetar, ökar skulderna i euroländerna hastigt mot en nivå som snart uppgår till i genomsnitt 100 procent av BNP.

En sådan ekonomisk utveckling får stora konsekvenser. Enligt Röda korset får nu fler än 18 miljoner européer EU-sponsrat livsmedelsbistånd och hela 43 miljoner har inte tillräckligt att äta varje dag. Men från EU-kommissionens sida verkar man inte lida med folket i de värst drabbade EU-länderna. I stället konstaterar EU-kommissionen kallt i sin plan för ett fördjupat EMU att krisen i EU öppnat upp för beslut som tidigare var otänkbara.

I stort sett samtliga beslut som förstärker EU:s makt har riksdagen dessutom ställt sig bakom, vilket gett EU lagstiftande makt inom nästan alla politiska områden. EU påverkar redan 60 procent av kommunfullmäktiges beslut, 50 procent av landstingens beslut och 43 procent av propositionerna i riksdagen. Genom den så kallade Europeiska terminen och EU2020 kompletterar EU dessutom de få områden man ännu inte har full kontroll över och nästa år tar EU, genom den så kallade bankunionen, över kontrollen av några av de mest centrala delarna av den ekonomiska politiken.

Att utvecklingen ser ut som den gör hänger till stor del ihop med EMU. En gemensam valuta kräver nämligen en samordnad ekonomisk politik, likartade ekonomier, produktionsstrukturer och integrerade beslut. Det är ett faktum som en lång rad framstående ekonomer erkänner, däribland inte minst Tysklands välrenommerade före detta centralbankschef Hans Tietmeyer. Det är därför inte konstigt att EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso hävdar att den monetära unionen saknar alla nödvändiga instrument för att fungera. Men att gå från den insikten till att argumentera för ett än mer fördjupat "samarbete" är minst sagt väl magstarkt.

Vår utgångspunkt är i stället att Sverige, likt Nederländerna, Storbritannien och Tyskland, bör lyfta upp debatten om var makten skall utgå ifrån. Sverige, som inte är fullvärdig medlem i EMU och därmed valt bort en valutaunion som bevisligen inte fungerar, har alla förutsättningar att utgöra en av de tongivande nationerna när det gäller vad EU ska bestämma över och inte. För vår del får det gärna vara så lite som bara möjligt. Med tanke på att Europaparlamentet och EU:s ministerråd av allt att döma får en hel del riktigt tunga frågor om normgivningsmakt på sitt bord efter nästa val, blir det med det som utgångspunkt oerhört viktigt att Sverige får en röst i europaparlamentet som inte tystnar i EU-frågor efter varje val.

Av den anledningen ställer Sverigedemokraterna inte bara upp till val till Europaparlamentet, utan vi avser även fortsätta vårt parlamentariska arbete i riksdagen med att motverka den påtagliga, snabba och icke-folkligt förankrade maktöverföring riksdagens övriga partier står som ansvariga för. För tio år sedan röstade det svenska folket nej till euron. Under samma period, inkl prognos för i år, har Sverige i genomsnitt haft en ekonomisk tillväxt på 2,14 procent, vilket kan jämföras med EMU-ländernas 0,85 procent. Det visar att väljarna vet bäst. I en demokrati utgår all makt från folket. Det är därför dags att låta det svenska folket inte bara få rösta om sina representanter i EU-parlamentet, utan att de även får rösta om hur de ser på EU:s fortsatta utveckling mot en EU-federation.

Johnny Skalin