Höj priset på tobak för att stärka folkhälsan

Debattörerna: Ett rökfritt Sverige kräver fler åtgärder

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Nu är det exakt ett år sedan regeringen införde rökfria utemiljöer, dags att ta nästa steg och höja priset på tobak, skriver Cancerfonden tillsammans med Hjärt-lungfonden.
Foto: TT
Nu är det exakt ett år sedan regeringen införde rökfria utemiljöer, dags att ta nästa steg och höja priset på tobak, skriver Cancerfonden tillsammans med Hjärt-lungfonden.

DEBATT. Insatser för att förbättra folkhälsan är efterlängtade. Nu är det ett år sedan regeringen införde rökfria utemiljöer.

Då fanns kritik mot beslutet, men i dag säger 8 av 10 att de är positiva, enligt en undersökning från Novus. Förutsättningarna finns för att införa ytterligare åtgärder och nå ett rökfritt Sverige 2025.

Cancerfonden och Hjärt-lungfonden föreslår bland annat ett höjt pris på tobak.

Rökningens skadeverkningar är stora och bara i Sverige insjuknar fortfarande runt 100 000 människor årligen på grund av rökning. Det är i dag väl erkänt att tobaksrökning ökar risken för bland annat cancer, hjärt-kärlsjukdom, diabetes samt sjukdomar och infektioner i andningsorganen som astma och kol.

Även i den rådande pandemin har rökning pekats ut som riskfaktor för allvarligt insjuknande. Samtidigt behövs inte mer än en rökfri dag för att få märkbara positiva hälsoeffekter av ett rökstopp.

I den nya tobakslagen som trädde i kraft den första juli förra året förbjöds rökning i miljöer som lekparker och på uteserveringar med målet att antalet rökare ska fortsätta att minska. Att även E-cigaretter innefattas i den nya regleringen är viktigt, inte minst för att unga inte ska börja använda tobaksprodukter. Det är för tidigt att säga hur stor påverkan regleringen haft ännu men det finns flera positiva tecken med bland annat ett klart ökat söktryck på sluta-röka-linjen. 

Socialminister Lena Hallengren lyfte i april åter regeringens ambition om att nå ett rökfritt Sverige 2025. Det är bra, men vi ser att det krävs ytterligare åtgärder. Särskilt om regeringen menar allvar med att uppnå det folkhälsopolitiska målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna.  

Även om det sedan ett antal år tillbaka finns en positiv trend med minskad tobaksrökning i Sverige skiljer sig andelen rökare stort mellan olika samhällsgrupper.

I den stora befolkningsstudien Scapis ser vi bland annat att skillnaden i andel dagligrökare i till exempel Malmöområdena Limhamn jämfört med Rosengård är mellan åtta respektive 23 procent.

Rökning är i dagsläget 3,5 gånger vanligare i socioekonomiskt utsatta områden. 

Samtidigt ser vi att Sverige har blivit omsprunget när det gäller tobaksreglering enligt en Tobacco control scale där man jämför europeiska länders tobaksreglering. I jämförelse med våra nordiska grannländer har vi i dag bara Danmark bakom oss och även av dem lär vi bli omsprungna inom kort.

Danmark har sedan december 2019 med bred majoritet enats om att ta fram en färdplan för att minska tobaksanvändningen. Färdplanen planeras innehålla höjd tobaksskatt, neutrala tobakspaket och fler rökfria utemiljöer. 

Med endast fyra år kvar till Rökfritt Sverige 2025 finns all anledning att ta fram en färdplan med evidensbaserade åtgärder för att ta ytterligare steg för att nå målet: 

  • Höja priset på tobak 

Höjt pris på tobak är enligt WHO en effektiv åtgärd för att minska tobaksanvändningen. Likt våra nordiska grannländer bör Sverige arbeta för att priset på tobak höjs successivt över nuvarande inflationsjustering för att stärka folkhälsan och minska samhällskostnaderna.

  • Införa ett exponeringsförbud och neutrala paket för tobak 

Regeringen bör gå vidare med utredningens förslag om att inte tobaksprodukter ska synas i kassan för att begränsa marknadsföringen av tobak ytterligare och därmed minska nyrekryteringen av främst unga. Det bör även på nytt prövas hur införandet av neutrala paket för tobaksprodukter kan bli verklighet. 

  • Reglera e-cigaretter likt övriga tobaksprodukter 

Svensk forskning visar att effekterna av inandning av ånga från E-cigaretter liknar det som händer vid rökning: luftvägsobstruktion, inflammation, förhöjd puls, högre blodtryck och styvare kärl. De långsiktiga effekterna på hälsan är dock fortfarande oklara. I den pågående utredningen om E-cigaretter bör en restriktiv hållning likt den för tobaksrökning antas.  

Tillsammans med regioner satsa ytterligare på rökavvänjning 

För de som röker i dag bör det bli ännu lättare att sluta. Det är av stor vikt att det tillsätts mer resurser för att öka tillgängligheten till tobaksavvänjning och mer personal inom sjukvården som får utbildning och möjlighet att arbeta med tobaksavvänjning. 


Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare, Cancerfonden
Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-lungfonden 


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE