Svenska journalister blir redan granskade

Debattörerna: Bylunds utspel visar på behovet av en mer rättvisande bild av journalistiken

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Vi kommer att bli synligare i debatten och på så sätt visa att den som granskar samhället också själv tål att bli granskad. Och att tredje statsmakten är att lita på, skriver Journalistförbundets yrkesetiska nämnd.
Foto: TT
Vi kommer att bli synligare i debatten och på så sätt visa att den som granskar samhället också själv tål att bli granskad. Och att tredje statsmakten är att lita på, skriver Journalistförbundets yrkesetiska nämnd.

DEBATT. Journalister ifrågasätts allt oftare. Senast kom politikern och sverigedemokraten Linus Bylund med ett utspel i en intervju i nyhetsmagasinet Fokus om public service. Han menar att enskilda journalister ska bestraffas för partiskhet och hänvisade till att partiskhet är en antidemokratisk handling.

Detta utspel visar på nytt att vi behöver kraftsamla för att ge allmänheten en mer rättvisande bild av journalistiken och hur yrkesetiken upprätthålls inom journalistkåren.

Varje år tar Journalistförbundets yrkesetiska nämnd emot anmälningar från allmänheten, där anmälaren inte tycker att enskilda journalister och medlemmar i Journalistförbundet följt de yrkesetiska reglerna. Vi är en viktig del i det självsanerande medieetiska systemet. 

Vid nämndens senaste sammanträden har vi hanterat ett par anmälningar om publicering av namn och bild. I två av dessa fall resulterade vår granskning i att journalisterna klandrades för att inte ha tagit ett nej för ett nej. De har i stället publicerat namn och bild på privatpersoner som av olika skäl inte velat medverka. 

Att bryta mot de yrkesetiska reglerna skadar förstås förtroendet och tilliten. Men vi ska samtidigt komma ihåg att svensken fortsatt har ett stort förtroende för medier i allmänhet och för nyhetsmedier i synnerhet. Det visar den senaste mätningen från det ansedda SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Vilket förstås är goda nyheter.

Fast enligt undersökningen finns det samtidigt anledning att oroa sig för framtiden eftersom det under ytan blåser desto mer på sina håll.

Dessvärre har många orostecken redan kommit upp till ytan. Vi lever i en tid när USA:s president anser att medierna är folkets fiende, när redaktioner beskylls för att sprida fake news, och journalister får utstå stormar av hot och hat på sociala medier, på redaktionen och i vardagslivet.

Det är även ytterst bekymmersamt att missnöjda politiker via kulturutskottet begärt att mediechefer ska höras om innehållet i enskilda publikationer.

Ytterligare ett oroande tecken är den fakta- och kunskapsresistens som breder ut sig – inte minst bland yngre och framtida mediekonsumenter – och som Åsa Wikforss skrivit om i boken ”Alternativa fakta – om kunskapen och dess fiender” som nyligen delades ut till över hundratusen av landets gymnasieelever.

För oss i Journalistförbundets yrkesetiska nämnd är en stark journalistisk integritet avgörande för journalistisk trovärdighet, och för att medierna i sin förlängning fortsatt ska åtnjuta stort förtroende bland medborgarna.

Genom att kunna peka på att journalistkåren håller hög kvalitet – vilket SOM-institutets siffror alltså visar – kan vi framhålla journalistikens betydelse för demokratin. Vilket är avgörande i en tid när yttrande- och pressfrihet ifrågasätts av alltifrån auktoritära regeringar bland EU:s medlemsländer, till Kinas Sverigeambassadör. Det här gör de yrkesetiska frågorna allt viktigare.

Etiken vid publicering av namn och bild är inte det enda vi tittar på när vi granskar yrkesetiken i media. Totalt finns 13 regler som Journalistförbundets drygt 14 000 medlemmar är förpliktigade att följa, om alltifrån sådant som att inte ge efter för påtryckningar, utnyttja sin ställning, till att acceptera gåvor eller andra förmåner som misstänkliggör ställningen som fri och självständig publicist. 

De yrkesetiska reglerna är en kvalitetsstämpel, en sorts auktorisation för yrkeskåren, som säkrar allmänhetens tillit till att journalister levererar information som medborgarna kan lita på, och utifrån vilken de kan ta ställning och fatta beslut.

Det vill säga grunden för demokrati. Just därför är de yrkesetiska frågorna så viktiga.

Därför kommer vi i Journalistförbundets yrkesetiska nämnd nu dels bli synligare i debatten om yrkesetiska frågor, dels bli en känd och självklar instans för allmänheten att vända sig till för att få journalistiska arbetsmetoder prövade.

På så sätt visar vi att den som granskar samhället också själv tål att bli granskad, och att tredje statsmakten är att lita på.


Gert Lundstedt, frilansjournalist och ordförande Yrkesetiska nämnden
Thomas Rolén, kammarrättspresident, allmänhetens representant utsedd av Advokatsamfundet och ledamot i Yrkesetiska nämnden  
Karwan Tahir, Sveriges Radio Örebro och ledamot i Yrkesetiska nämnden  
Elin Turborn, journalist Västerbottens-Kuriren och ledamot i Yrkesetiska nämnden


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

Publicerad: