Gäller statens regler även för oss i skolan?

25 rektorer: Beslut som slöjförbudet i Skurup ställer oss inför omöjliga val

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Skurups kommun styrs av demokratiskt valda företrädare. Demokratiskt valda företrädare som i det här fallet begär att kommunens rektorer ska gå emot juridiska tolkningar från Skolverket och införa slöjförbud. Det är ett omöjligt val för oss rektorer, skriver 25 skolledare runt om i landet.
Foto: TT
Skurups kommun styrs av demokratiskt valda företrädare. Demokratiskt valda företrädare som i det här fallet begär att kommunens rektorer ska gå emot juridiska tolkningar från Skolverket och införa slöjförbud. Det är ett omöjligt val för oss rektorer, skriver 25 skolledare runt om i landet.

DEBATT. Skurups kommun har varit omskrivna sedan de styrande politikerna i december 2019 fattade beslut om en integrationsplan där det bland annat finns ett förbud mot att bära slöja och heltäckande kläder i kommunens skolor.

Samtliga rektorer i kommunen motsatte sig detta beslut med hänvisning till skollagen och diskrimineringslagstiftningen. Detta är en mycket tydlig illustration av skolans dubbla styrning dragen till sin yttersta spets.

En viktig fråga i sammanhanget blir då, ska rektor alltid följa huvudmannens direktiv? Alltså alltid som i bokstavligen alltid? Ska rektor följa huvudmannens beslut även när Skolverket tydligt uttalar att huvudmannens direktiv står i strid med individens grundlagsskyddade fri- och rättigheter?

Justitiekanslern har valt att inte pröva frågan om yttrandefrihet kopplat till texter på en skolas Facebooksida, men för oss rektorer är frågan större än så.

För oss handlar det om vilka regleringar vi som tjänstemän i till exempel kommunal förvaltning har att följa – de lokala och/eller de nationella – samt om det omöjliga val vi rektorer nu tvingas göra.

Detta är en viktig principiell fråga för oss rektorer eftersom vi verkar i en verksamhet där staten ställer krav och huvudmannen ska tilldela resurser för att vi ska kunna uppnå kraven. Vad händer när huvudmannen, som är demokratiskt vald, fattar beslut som står i strid med de statliga kraven på skolan och all offentlig verksamhet?

För oss är det oroande att det är en kommun som är huvudman i Skurupfallet. Det handlar alltså inte om en liten friskola, vars tillstånd kan dras in med omedelbar verkan, utan om en kommun som styrs av demokratiskt valda företrädare. Demokratiskt valda företrädare som i det här fallet begär att kommunens rektorer ska gå emot juridiska tolkningar från Skolverket.

Frågan som inte borde behöva besvaras bränner: 

Vems följare ska vi rektorer i första hand vara? Statens eller huvudmannens?

Frågan om att förbjuda eller tillåta slöja i skolan är en fråga, en annan principiellt viktig fråga är den om förutsättningar att följa direktiv och regleringar från både huvudman och stat samtidigt. Det är en central fråga för oss rektorer.

Det handlar om samma typ av balansakt som till exempel Skolledarupproret uppmärksammat vid ett flertal tillfällen gällande ekonomi och organisation för lärande och en god arbetsmiljö.

Hur kan staten säkra att kommuner och andra skolhuvudmän fattar beslut i harmoni med nationell lagstiftning? Vad annat kan komma att dubbelregleras när kommunpolitiker nu fattar beslut utanför sin beslutsdomän? Ekonomi är huvudmannens beslut, medan religionsfrihet är statens.

I Skurup har samtliga rektorer meddelat att de följer skolverkets tolkning av grundlagen. Där finns också ett beslut som ska prövas i förvaltningsrätten, ett beslut om att elever och personal inte längre själva får välja att bära eller inte bära sjal/hijab i skolan, alltså på sin arbetsplats.

Runt om i Sverige finns rektorer som frågar sig: Hur långt ska skolans dubbla styrning få dras? Grundlagsskyddade fri- och rättigheter, diskrimineringslag och arbetsmiljölag måste gälla även i skolan. När kommer staten markera att huvudmän måste fatta beslut i harmoni med nationell lagstiftning?


Anna Pilebro Bryngelsson, rektor Sollentuna Kommun
Cecilia Sjöström, rektor Stockholm
Caroline Andersson, rektor Linköping
Sara Skagerström, rektor Linköping
Linnea Lindquist, rektor Göteborgs stad 
Peter Pripp, bitr rektor Lunds kommun
Viktoria Grimfjärd, bitr rektor, Västerås
Barbro Björkell Överli, bitr rektor Stockholm
Maria Jarlsdotter, fd rektor Ängelholm
Louise Eriksson, rektor Göteborgs stad
Anders Rapp, fd rektor Norrtälje kommun
Christina Söderkvist, rektor Värmdö kommun
Susanna Franzen, rektor Solna
Ingela Skalin Lundman, bitr rektor Norrtälje
Pia Strömqvist, rektor Linköpings Dompastorats förskolor
Kristin Arplöw, rektor Göteborgs stad
Maria Flemström, bitr rektor Sollentuna
Sara Thenfors Linderoth, rektor Vellinge Kommun
Barbro Björkell Överli, bitr rektor Stockholm
Katarina Lindberg, rektor Norrbotten
Torleif Ander, rektor, Örebro kommun
Josefin Nilsson, bitr rektor, Växjö kommun
Maria Kempe Olsson, rektor Kungälvs kommun
Marika Andersson, rektor Göteborgs stad
Morgan Andersson, rektor Marks kommun


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här

Publicerad:

LÄS VIDARE