Turkiets offensiv ett brott mot folkrätten

17 folkrättsforskare: FN måste skydda befolkningen och inrätta en säkerhetszon i norra Syrien

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Foto: TT
Vår bedömning är att den turkiska militära offensiven i Rojava bryter mot FN-stadgans våldsförbud och strider mot folkrätten, skriver 17 forskare i folkrätt. På bilden turkiska soldater i Syrien och flyktingar från Rojava i Syrien som anländer till ett flyktingläger vid syriska gränsen i Irak.

DEBATT. Turkiet inledde den 9 oktober 2019 en militär offensiv i de kurdiskdominerade delarna av nordöstra Syrien (Rojava). Det var en storskalig militär insats som i sin intensiva period pågick fram till mitten av oktober och som resulterat i ett stort antal civila och militära dödsoffer och, enligt FN-källor, hittills minst 300 000 fördrivna personer, varav 70 000 barn, en siffra som dessutom ökar.

Agerandet har resulterat i stora flyktingströmmar, men även en tillbakagång i de tidigare framgångarna av den globala koalitionen mot IS/Daesh, där kurdiska styrkor spelat en avgörande roll.

Som ett resultat av den turkiska offensiven har hundratals påstådda medlemmar i IS/Daesh vissa av dem EU-medborgare, lyckats fly från fångenskap, vilket öppnat upp för en återkomst av IS/Daesh i regionen – något som Syriens demokratiska styrkor (SDF), inte minst dess kvinnliga medlemmar, arbetat hårt för att bekämpa.

Framstegen som gjorts i kampen mot IS/Daesh i Syrien hotas nu av Turkiets ensidiga militära offensiv.

Turkiet har åberopat rätten till självförsvar som rättslig grund för insatsen. Enligt folkrätten har en stat som utsätts för ett väpnat angrepp rätt att vidta nödvändiga och proportionerliga åtgärder i självförsvar.

Turkiet har de facto inte utsatts för ett väpnat angrepp som ger rätt till självförsvar i Rojava. Dessutom, om Turkiet trots allt skulle ha utsatts för ett väpnat angrepp, är det ytterst tveksamt om offensiven kan anses som nödvändigt och proportionerligt självförsvar.

Vår bedömning är därför att den turkiska militära offensiven i Rojava bryter mot FN-stadgans våldsförbud och strider mot folkrätten.

Vi som undertecknat denna debattartikel vill också särskilt lyfta fram att all internationell våldsanvändning – även sådan som är tillåten – begränsas av staters skyldigheter enligt den internationella humanitära rätten (krigets lagar) och mänskliga rättigheter.

Våld och tvång får alltså inte användas i militärt syfte utöver vad som medges enligt den humanitära rätten och mänskliga rättigheter. Trots detta finns det enligt FN rapporter om summariska avrättningar utförda av grupper som stöds av Turkiet, till exempel Ahrar al-Sharqiya.

Det finns också misstankar om att turkiskstödda styrkor har utfört urskillningslösa anfall med vapen som vit fosfor mot den kurdiska befolkningen, många av dessa barn. Därtill har oroligheterna i området medfört att många internationella biståndsorganisationer tvingats avbryta sin verksamhet och evakuera internationell personal till följd av oro för säkerheten.

Att hindra humanitärt bistånd, evakueringar och sjukvård utgör även det en kränkning av internationell humanitär rätt. 

Vi fördömer skarpt Turkiets ensidiga militära insats i Rojava. Offensiven är en allvarlig kränkning av folkrätten, undergräver stabiliteten och säkerheten i regionen, orsakar ytterligare lidande för en redan svårt krigsdrabbad befolkning, ger upphov till massfördrivning av civila och kan bidra till en återkomst för IS/Daesh – som alltjämt är ett säkerhetshot för Syrien, Turkiet, regionen i stort och EU men även globalt – samt hindrar tillgången till humanitärt bistånd.

Vi uppmanar FN:s säkerhetsråd att ta sitt ansvar för upprätthållandet av internationell fred och säkerhet och verka för inrättande av en FN-ledd säkerhetszon i norra Syrien till förmån för de människor som lever där.

I likhet med Europaparlamentet vill vi även framhäva vikten av riktade ekonomiska åtgärder mot Turkiet som en markering och för att förhindra ytterligare upptrappning i nordöstra Syrien samt som en sista utväg suspendera tullunionen mellan EU och Turkiet. Det bör dessutom tas fram en uppsättning riktade sanktioner och viseringsförbud mot de turkiska tjänstemän som är ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter och den humanitära rätten under den militära offensiven.


Maria Bexelius, doktorand i folkrätt, Uppsala universitet
Ove Bring, professor emeritus i folkrätt
Iain Cameron, professor i folkrätt, Uppsala universitet
Louise Dane, doktor i offentlig rätt, Stockholms universitet
Hevi Dawody Nylén, doktorand i folkrätt, Stockholms universitet
David Fisher, professor i internationell rätt, Stockholms universitet
Mark Klamberg, professor i folkrätt, Stockholms universitet
Jann Kleffner, professor i internationell rätt, Försvarshögskolan
Sally Longworth, doktorand i folkrätt, Stockholms universitet
Olle Mårsäter, universitetslektor i rättsvetenskap, Uppsala universitet
Martin Ratcovich, doktor i folkrätt, Stockholms universitet
Rebecca Stern, docent och universitetslektor i folkrätt, Uppsala universitet
William Underwood, doktorand i folkrätt, Stockholms universitet
Pontus Winther, doktor i folkrätt, Försvarshögskolan
Pål Wrange, professor i folkrätt, Stockholms universitet
Kavot Zillén, docent i offentlig rätt och initiativtagare till debattartikeln, Stockholms universitet
Inger Österdahl, professor i folkrätt, Uppsala universitet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM