ÅSIKT

Alla ni kränkta killar kan aldrig stoppa mig

Debattören: Kritiken mot min text visar att kvinnor och män inte lever under samma villkor

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Jag skrev artikeln för att väcka debatt. För att du som förälder till en pojke ska uppfostra honom så att han varken våldtar eller tycker att sexköp är okej – oavsett om det sker i utbyte mot sedlar eller en flaska vin. För att vi som ett samhälle ska fostra alla våra barn så att de får samma chanser i livet, skriver debattören.
DEBATT

DEBATT. För två veckor sedan publicerade Aftonbladet en debattartikel jag skrivit om hur jag och mina vänner blev behandlade av män under vår resa till Marbella i juni i år. Sammanfattningsvis handlade den om hur vuxna män stirrat ogenerat och visslat på oss samt förväntat sig sex i gengäld när vi tog emot alkoholen de insisterade på att få betala åt oss.

I kommentarsfält på Aftonbladets Facebook och på min privata Facebook så möttes jag av stark kritik (tillsammans med en samling personliga angrepp). Tyvärr blev jag inte förvånad eftersom det fortfarande är tabu att kvinnor ska få leva på samma villkor som män.

Självklart har ingen vågat stiga fram offentligt och skriva en svarsartikel, förmodligen för att de innerst inne vet att deras argument inte håller. Jag vill ändå bemöta kritiken och väljer att göra det här, offentligt på Aftonbladet, trots att jag vet att jag då kommer att få utstå ännu mer hat.

Majoriteten av den respons jag fått på artikeln handlade ju, som vanligt, om att skuldbelägga mig i egenskap av kvinna. "Argumentet" att jag borde "klä på mig ordentligt" tänker jag inte ens bemöda mig med att bemöta eftersom det är som att säga att det var min kompis fel att han blev bestulen på sin plånbok efter att ha betalat i kassan.

För det är samma logik att säga att det är mitt fel om någon tar på min rumpa ifall jag har en kort kjol som att det är min kompis fel att han blev bestulen för att han visade att han hade pengar i plånboken när han betalade.

Flera kommentarer har handlat om att det är en väldigt ofeministisk handlig att inte avstå från att dricka alkoholen jag blev bjuden på och det håller jag helt med om. Det var ingen feministisk handling – det var en mänsklig handling.

För jag har då aldrig träffat en man som vägrat ta emot något jag bjudit honom på, om inte annat har han accepterat min gåva av ren artighet. Hade han dessutom tänkt köpa det jag gav honom så hade han blivit glad och jag hade blivit glad som fått ge honom något han uppskattade.

Fast fan! Jag glömde att det bara gäller när kvinnor ger saker till män och inte vice versa. När män ger saker till kvinnor så förväntas vi ju självklart ge våra kroppar i gengäld.

Sedan kommer vi till den enda kritik som faktiskt har en del relevans i sig. Det handlar om att jag, bland annat, är omogen, oansvarig och girig eftersom jag tog emot alkohol trots att det ju, enligt kritikerna, är uppenbart att jag därmed ingick en överenskommelse om att utföra sexuella tjänster.

Jag kan varken gå med på att jag var omogen, oansvarig eller girig. Däremot måste jag erkänna en stor svaghet jag hade. Jag var nämligen naiv.

För godtrogen och naiv som jag var så trodde jag faktiskt att männen som bjöd på alkohol inte enbart såg på mig som en kropp att ha sex med. Jag förstod ju att sex fanns med i ekvationen, det gjorde det från min sida också, men jag trodde faktiskt att dessa män också ville ha en kul kväll med nya människor där vi fick skratta, prata och dansa tillsammans.

Om kemin fanns kanske det skulle leda någonstans och det tog hela veckan i Marbella innan jag slutligen fick upp ögonen för hur män skiter i om jag är kåt eller inte så länge de får sätta på en snygg brud. En verklighet jag levt i under hela min tonår i Sverige också men valt att blunda inför eftersom det varit för plågsamt att inse.

Anledningen till att jag skrev artikeln, och därmed utsatte mig för den hatstorm som jag visste skulle komma, var för att jag vill ha en förändring. Jag är mycket väl medveten om att jag under min ungdom kommer att tvingas undvika klubbar, fester och barer helt om jag inte vill att det här ska hända igen. Resan till Marbella blev det som till slut fick mig att stiga ut från bubblan av naivitet och inse att män i mycket högre grad än jag vill inse ser på mig som ett sexobjekt.

Jag skrev artikeln för att väcka debatt. För att du som förälder till en pojke ska uppfostra honom så att han varken våldtar eller tycker att sexköp är okej – oavsett om det sker i utbyte mot sedlar eller en flaska vin. För att vi som ett samhälle ska fostra alla våra barn så att de får samma chanser i livet.

Att skapa ett samhälle som är jämställt i alla avseenden är den vackraste gåva vi kan ge till våra barn och barnbarn. Jag lovar att under resten av min livstid kommer jag att jobba för det. Så jag är ledsen alla kränkta män som skräms av min retoriska förmåga, men det här är inte den sista debattartikeln ni kommer att läsa av mig.

Hanna Larsson, 18 år och nybliven student

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM

Alkohol

Samhälle

Facebook

Debatt